lördag 13 september 2008

Hårdrockare är dumma.

Jag hittade detta på min dator härom dagen och var bara tvungen att dela med mig av det till er. Jag kan aldrig tröttna på hur dum och fördomsfull Aftonbladets Fredrik Virtanen är. Han rapporterade från Hultsfredsfestivalen 2004 och gillade uppenbarligen inte hårdrockare då Soulflys musik förstörde Fredriks konsertupplevelse med Teitur.
Detta publicerades i Aftonbladet i samband med festivalen samma år. Läs och begrunda:

"Hårdrockare är dumma.
Det finns två sorters människor här i världen. Hårdrockare och poeter. Jag hatar hårdrockare. Teitur spelar på lilla Teaterscenen. Teitur är en söt liten man från Färöarna som knäpper tyst på akustisk gitarr och sjunger som en tjej.
"I was just thinking", sjunger han i sången med samma namn, "that I have been missing you for way too long".
Teitur har minnena och Kodak-fotona (bland annat en av henne i en dansklänning, sjunger han, den vill man ju se). Men han har inte henne. Ungefär som Patsy Cline i gamla "She"s got you". Fast Teiturs flicka verkar fortfarande vara hans, han bara saknar henne. Han saknar henne så himla mycket att han bara sjunker, bara sjunker.
"I think about long distance rates instead of kissing you babe, I"m a singer without a song."

Det är en vacker sång, den låter som det sköra vemodet hos en sommardag. Men precis som Teitur sjunger är han nu en sångare utan en sång. Vi är flera hundra som försöker lyssna.
Men det går inte. För samtidigt spelar hårdrockbandet Soulfly på stora Hawaii-scenen. Jag har ingen aning om vad Soulfly pysslar med. Men de låter förjävligt. Som ilskna vegankommunister som använder hundar och kattungar som trummor. Deras fans har förstås dreadlocks och skabbiga kläder och knuffas.
Det är helt vansinnigt sjukt att någon lyssnar på Soulfly, men det är väl samtidigt i sin ordning. Världen ska befolkas av idiotiska musiker som spelar för idiotiska människor.
Det tillhör balansen. Yin och yang. Kärlek och hat. Cynism och bitterhet. Fred och våld. God smak och dålig smak. Älskare och krigare. Poeter och yxmördare. Utveckling och bakslag.
Alla behöver vi någon att se ner på, som den ärrade eleganten Kris Krisofferson sjöng på Pampas-scenen i förrgår.
Men, det är depressionsframkallande att det här brutalt IQ-befriat låtande bandet förstör för denne stackars poet. Teitur ser ledsen ut. Hans sånger om poesi och flygplan drunknar i den onda skabbrocken.
- Såna människor, säger Teitur, lite ängsligt för han vet inte hur han ska hantera det här övergreppet.
- De verkar så arga.
I sanning. Arga och dumma. Hårdrockare. Världen skulle vara en bättre plats utan dem.
/Fredrik Virtanen, Aftonbladet"


Jag var personligen inte på festivalen detta året men jag har haft nöjet att se Soulfly två gånger på festivalen och det har varit supergrymt båda gångerna! Jag tvivlar dock på att ljudet från Hawaii-scenen skulle kunna störa dom som spelar på teaterscenen. Ja det är ju om inte Teitur viskade fram orden då vill säga.
Han är för rolig den där Fredrik i alla fall.

/Ulf Classon

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar