Årets bästa skiva 1975

I väntan på att vi skall få ihop våra listor över 2008 års bästa album och hiva upp dom på metalshrine.se så sparkar vi igång och fortsätter med mina listor över föregående års bästa skivor.

Att utse 1975 års bästa skiva är minsann ingen lätt historia, för att inte säga helt omöjligt. Ända sedan omröstningarna drog igång med det första årtalet så har jag bävat inför detta årtal. Att band som Jethro Tull, Moxy (debuten är vansinnigt bra), Styx, Ted Nugent, Trapeze, U.F.O., The Who och Elf kan hamna utanför en tio-i-topp lista måste ju tyda på att kvalitén är löjligt jämn, och hög, detta år. Jag trodde tillexempel att en platta som "Tommy" med The Who skulle knipa en topplacering men så blev det inte och det skär i hjärtat. Det är även tungt att behöva lämna Elf utanför listan men det är smällar man får ta. Fråga mig imorgon och listan kan se annorlunda ut.
Att Uriah Heep kniper sista platsen före Elf beror nog mest på det sentimentala värdet. Uriah Heep kom in tidigt i mitt musikliv medan Elf kom långt senare. Jag har liksom en speciell länk med Uriah Heeps tidiga plattor av någon anledning. Innan Uriah Heep så kommer en dubbelplacering med Rush som inte går av för hackor må jag lova. Både "Fly by Night" och "Caress of Steel" tycker jag är kanonplattor men den senare rankar jag ändå lite högre på grund av kanonlåtar som " Bastille Day" och "Lakeside Park". Först på sjunde plats kommer Led Zepplin med sin dubbelskiva "Physical Graffiti" och anledningen till att den inte fick en bättre placering är den att andra delen på skivan känns aningen svagare än första delen. Första delen har ju mästerverk som "Houses of the Holy", "Kashmir" och "Custard Pie" och det är svårt att bräcka en sådan trio.
Men innan Zeppelin finns ytterligare en artistdubbel. Det vill säga att Neil Young får med bägge sina skivor från detta år på listan. Jag tycker skivorna skiljer sig en hel del från varandra men trots det är precis lika bra men det som fäller avgörandet är att "Zuma" har en så solklar klassiker som "Cortez the Killer" i uppställningen. En av Neils klart bästa låtar.

Så långt så bra men nu börjar dom riktigt svåra valen. På fjärde plats fick Aerosmith hamna med sin "Toys in the Attic". En kanonplatta med massa fina klassiker som titelspåret och "Sweet Emotion" men för min del har dom inte riktigt nått sin absoluta topp än. Trea fick Black Sabbath bli med "Sabotage", den klart bästa Sabbath-skivan med Ozzy på sång. Här återfinns även världens kanske tuffaste i riff i form av "Symptom of the Universe", tyngre än så blir det inte.
Så långt så bra men nu börjar dom riktigt svåra valen. På fjärde plats fick Aerosmith hamna med sin "Toys in the Attic". En kanonplatta med massa fina klassiker som titelspåret och "Sweet Emotion" men för min del har dom inte riktigt nått sin absoluta topp än. Trea fick Black Sabbath bli med "Sabotage", den klart bästa Sabbath-skivan med Ozzy på sång. Här återfinns även världens kanske tuffaste i riff i form av "Symptom of the Universe", tyngre än så blir det inte.
Sen kom det svåraste beslutet så här långt i denna omröstningsserie. För hur i hela fan väljer man mellan Deep Purples "Come Taste the Band" och Rainbows debutplatta? Det går ju inte! Men valet måste göras oavsett hur dåligt jag än kommer må av det. Jag får trösta mig med att jag kan göra en ny lista imorgon för mitt egna lilla arkiv om jag skulle må för dåligt. Men det fick bli "Come Taste the Band" som snodde förstaplatsen. Varför? Har egentligen ingen aning men just nu så tilltalar Deep Purples funkiga hårdrock mig väldigt mycket. Coverdales influenser som senare kom att bli Whitesnake är helt suveräna, Glenn Hughes röst är helt makalös men framförallt är det svänget som får mig att avguda denna skiva. Och för att inte tala om gitarrfenomenet, legenden och geniet Tommy Bolin. Sicket gitarrspel!!! Liknande hyllningskörer kan jag stämma upp i när det gäller Rainbows debut för den är verkligen magiskt bra men det är något speciellt med "Come Taste the Band" som gör att jag får rysningar var gång jag lyssnar på den. Helt enkelt ett mästerverk skulle man kunna säga.
Så listan kom alltså att se ut som följande:

1. Deep Purple - Come Taste the Band
2. Rainbow - Ritchie Blackmore's Rainbow
3. Black Sabbath - Sabotage
4. Aerosmith - Toys in the Attic
5. Neil Young - Zuma
6. Neil Young - Tonight's the Night
7. Led Zeppelin - Physical Graffiti
8. Rush - Caress of Steel
9. Rush - Fly by Night
10. Uriah Heep - Return to Fantasy

/Ulf Classon