Necrophobic
"Death to all" 2009
Necrophobic är tillbaka med sin sataniska blandning av death och black. Detta band har jag lyssnat på från och till genom åren, sedan jag hörde ”The Nocturnal Silence” som släpptes 1993. Efter det albumet kom ”Darkside” och vidare den inte lika bra ”The Third Antichrist” 1999. Ljudet på sistnämnda skivan var långt ifrån perfekt producerat och det lät även lite för mycket thrash men ändå har den tredje antikrist kommit ur mina högtalare några gånger. Sista plattan ”Hrimthursum” gjorde mig inte besviken och de flesta låtarna satte sig i minnet väldigt snabbt,
t ex ”Blinded by light", "Enlightened by darkness” och ”I strike with wrath”.
”Death To All” fastnar inte riktigt lika snabbt för mig men är ändå långt ifrån en dålig skiva. Här finns känslan från andra 90-tals death/black band som Dissection och speciellt Unanimated och det är skönt att känna att den fortfarande finns kvar!
Inte heller lugnar Necrophobic ner sig efter alla år, texterna dryper fortfarande av avsky inför kristendomen. Ett fint exempel från spåret ”For those who stayed satanic”:
“For those who stayed satanic and spat on the words of the Christ
We shall rise volcanic with the black flame burning in our eyes
For those who believed on the dark lord, rebelled for the rights of the strong
The prince of darkness calling us, in the hoofs of Goetes we belong”
Man känner igen alla puzzelbitar sedan tidigare och Tobias Sidegårds stämma låter lika bra som alltid, det är nästan så att han gurglar ur sig blod när han skriker ur sig textraderna.
Sättningen är likadan som den från 2001, förutom nya tillskottet Alex Friberg.
”Death To All” börjar som en smocka rätt i ansiktet på allt som är heligt med låten ”Celebration of the Goat” och avslutas likadant med titelspåret.
Letar du febrilt efter något som doftar fin gammal death/thrash skall du köpa denna skiva. Och glöm heller inte ”In the Light of Darkness” av Unanimated som också släpptes 2009. De skivorna kämpar tillsammans för att behålla den sataniska metalandan från 90-talet.
Och det tackar jag för!
Betyg 4/5
/Sara Andersson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar