Släntrar in på Harry B James strax efter 21.00 på lördagskvällen. Sist jag var här lekte jag DJ och fick snällt säga till dyngraka killar och tjejer att Carola och Bryan Adams inte var representerade i skivsamlingen. Sedan dess har detta hak blivit hårdrockspub och väggarna pryds numera av inramade singlar med Europe och Survivor.
Ikväll är det dock rockbandstävling som gäller. Det är som Idol fast i hårdrockstappning och istället för Peter Jihde bjuds folket på Mattias (Rundgång) Lindeblad.
Tyvärr missar jag de två första banden, Nothing Divine och Lednote, och får bara stifta bekantskap med de två sista chosen ones, Illfigure och Seventribe.
Illfigure har en sångare som närmast kan beskrivas som en något längre Robb Flynn. Hans skägg är mäkta imponerande och han vrålar som om testiklarna var i kläm. Klädseln för tankarna till Slipknot. Inga masker, men svarta kläder med ett litet rött tygmärke som förenar detta Norrköpingsband.
Musiken ligger även den nära Slipknot, trots att sånagren Max hävdar att de är influerade av allt möjligt och helt enkelt spelar "metal". Kanske är jag tondöv, men några andra influenser än Slipknot och Machine Head tycker jag det är svårt att skönja. Bandet kommer inte med något nytt och är bara ok, nothing more nothing less.
Efter Norrköping står Västerås på tur och innan deras gig dragit igång har jag redan dragit slutsatsen att ytterligare ett band med Slipknotkomplex skall äntra scen. Det är svart runt ögonen, vita shorts och åtta man på scen, inklusive en helgalen percussionkille med gasmask. Iowa anyone?
Dock visar det sig att Seventribe är en fullkomligt salig blandning av kaos, kontroll, aggression, svett, avgrundsvrål och moshpit på en och samma gång. Oavsett om man gillar musiken eller inte, är dessa herrar omöjliga att bara ignorera eller avfärda med två höjda ögonbryn. Harry B James kokar över och det tar lite tid att förstå att bandet har hela tre sångare som turas om att vråla. Golvet blir en del av scenen och även bord och stolar får agera scengolv.
Självfallet har detta gjorts förr och utan Slipknot inget Seventribe, men bandet vinner över folk på ren och skär energi och givetvis kammar de hem segern efter röstning.
Seventribe kommer med all säkerhet att göra sig ett namn, men ett litet tips på vägen kan vara att få percussionkillen i gasmask att släppa sitt onanitrams och bruka lite allvar istället. Bandet är redan nu ett väloljat maskineri med primalskrik, men mer strikthet och mindre fjanteri skulle få dem att växa än mer.
Kvällen avslutas med Treadstone som signats av Supernova Records. De låter som ett svenskt och snällt Foo Fighters och till och med sångaren påminner om herr Grohl. Helt ok, men inte alltför upphetsande. Dock har de en förbannat bra låt i "SOS". Utan tvekan skulle den kunnat vara signerad Grohl själv och den lyfter bandet ur den smått könlösa rock de spelar.
Seventribe i stall.
/Niclas