måndag 7 november 2011

Konsertrecension

Machine Head
BMTH
DevilDriver
Darkest Hour

Arenan, Stockholm 3 november 2011












Tidigare under kvällen intervjuar jag Matt och Lee i BMTH och även Dez Fafara i DevilDriver.
Egentligen hade jag inga större förväntningar på några av banden förutom Machine Head. Sist jag såg Robb Flynn öppnade bandet för Metallica och lämnade en del att önska.
Först ut är Darkest Hour och jag får nog erkänna att jag gillar en hel del av deras låtar och sångaren jobbar hårt för att få igång circle pits och mosh pits, vilket även de andra sångarna i efterföljande banden gör.
DevilDriver är ganska kul live med en entusiastisk Dez som vill att alla circle pits bara ska bli större och större, vilket faller en hel del fans i smaken som sedan springer benen av sig under bandets tunga artilleri. Helt ok och "Clouds over California" övertygar.
Vad kan man säga om BMTH då? Tja, de måste hekt klart vara yngst i gänget och aldrig tidigare har jag hört så många tjejer skrika haksen av sig som när Oliver Sykes äntrar scenen.
När jag möter honom några timmar innan konserten ger han nästan ett zombieliknande intryck, men vaknar tydligen till liv under konsertens gång. Han klättrar på högtalarna, skuttar runt som en duracellkanin och mot slutet tar han och gitarristen Jona sig upp i en av basketkorgarna och fortsätter sitt manglande. Tjejerna blir än mer tokiga och publiken springer rundor i en ändlös circle pit.
Slutligen kliver då Machine Head på scen och efter en något seg inledning tar Robb Flynn ett stadigt grepp om publiken och släpper aldrig taget. Bandet övertygar och publiken höjer dem till skyarna, vilket märks på bandet och framförallt Flynn, som när sista låten klingat ut, inte riktig verkar vilja lämna scenen.
"Old" sitter som en smäck och avslutande "Halo" och "Davidian" slår det verkligen gnistor om.
Machine Head är utan tvekan på väg upp i toppskiktet.

Darkest Hour 3/5
DevilDriver 3/5
BMTH 3/5
Machine Head 4/5

/Niclas

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar