Opeth
Arenan, Stockholm 111208
Kallt och lite lätt ruggigt ute när jag bli inslussad på Arenan lagom till att Opeth drar igång med "The devil´s orchard" från senaste "Heritage". Stället är packat med folk och gästlistan längre än samtliga barns önskelista. Det är hemmagig för ett av Sveriges definitivt mest intressanta band och det är ett väloljat maskineri som visar upp sig på scenen.
Åkerfeldt har sin mamma i publiken och menar att han får hålla igen lite på svordomar och annat. Först får jag dock återigen påpeka vilken usel konsertlokal denna gympahall är. Jag tror faktiskt inte jag sett ett enda band komma till sin fulla rätt här, bland basketkorgar och reklamskyltar. Synd då storleken på Arenan annars är ganska bra fö banden som ännu inte säljer ut Hovet och Globen själva.
Kvällens gig bjuder bara på skönsång, vilket inte faller hela publiken i smaken. runt omkring mig suckas och stönas det mer och mer ju längre bandet driver på uppe på scen. Uppenbarligen är det många som saknar det "gamla" Opeth där growl var ett stående inslag, men i och med nya "Heritage" har allt sådant skalats bort även live tydligen. Inte mig emot, men nog hade det varit ypperligt att bara slänge in en låt som bryter av mot det andra?
Innan "Porcelain heart" förtäljer Åkerfeldt en ganska rolig anekdot från videoinspelningen till låten ute i Vaxholm. Folk skrattar gott och sedan följer en förträfflig version av sagda låt. Låten bryts sedan av för ett i mitt tycke riktigt bra trumsolo. Med hjälp av effektiva ljusspotar blir trumsolot som ett lokalt blåsigt åskoväder som drar igenom Arenan. En riktig fullträff då trumsolon annars är något av det sömnigaste som finns.
Vi bjuds även på ett akustiskt set som inleds med den makalösa "The throat of winter", där Åkerfeldt passar till Ronny Svensson (filmkritikern), som är på plats, att titeln är snodd från Marc Bolan. Frågan är om det inte är kvällens höjdpunkt.
"Slither" dedikeras självfallet till the late great Ronnie James Dio och Åkerfeldt berättar här att arbetstiteln var "Kill the queen". Kul. Sedan blir det formidabelt tunggung i "A fair judgement" och Opeth är på sin absoluta topp. Lägg därtill avslutningen med "Hex omega" och "Folklore" och du har ett band som få kan värja sig mot. Gitarrliret är bättre än någonsin och keyboardistens uppbackning på sång det perfekta komplementet till ett ytterst samspelt band. Och som socker på moset kan jag meddela att SR´s P3 spelade in hela kalaset för senare radiosändning.
Opeth regerar!
Betyg: 4/5
/Niclas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar