Biffy Clyro
Berns, Stockholm 130303
När jag står uppe på balkongen och blickar ner över ett utsålt Berns, ser jag människor i åldern 25-30 år med coola t-shirts, hippa skor och en så där lagom nonchalant uppsyn. Med andra ord är de flesta i publiken vad man skulle kunna kalla för hipsters.
Märk min förvåning då skottarna äntrar scenen och ett öronbedövande jubel uppstår. Sällan har jag upplevt en publik så högjudd som den på Berns denna kyliga stockholmskväll. Inte bara det, varenda en av dessa hipsters kan alla låtar utantill och skrålar med så högt att det mer känns som att Berns fyllts med tonårstjejer än skäggiga killar.
Biffy Clyro är betydligt tyngre live än på skiva och det finns en del passager som för tankarna till exempelvis Mastodon. De tre musikerna, Simon, Ben och James, är enbart iförda byxor och det tar inte många minuter innan de dryper av svett. Två medmusiker finns med på keyboards och gitarr, men det är själva trion som är den stora motorn som drar fram som om morgondagen inte fanns.
Simon är mest rörlig denna kväll och står inte still många sekunder.
Inledningen med "Different people", första spår på nya dubbelalbumet "Opposites" fungerar väldigt bra som öppningslåt, även om en del nyanser försvinner.
Sedan följer hela 22 låtar, där publiken som sagt, skrålar med högt i varje ord och stavelse. Väldigt imponerande. Längst fram vid scen försöker även ett killgäng få igång någon form av moshpit och från och till måste jag erkänna att det nästan känns som att vara på valfri hårdrockskonsert.
Trots publikens vilda jubel och skrålande, syns inga större känsloyttringar på scen. Några få tack från sångaren Simon är allt. Kanske säger han mer, men ljudnivån på skrålet samt hans skotska dialekt, gör det svårt att avgöra vad han egentligen säger.
När det hela är över och den formidabla "Mountains" ringt ut, är jag mer omtumlad av publikens reaktion än bandets prestation. Biffy Clyro är bra, men skulle bli ännu bättre om de visade mer på scen. Det blir lite av en osynlig mur mellan dem och publiken, trots att Berns publik verkligen ger allt för att visa sin tillgivenhet till bandet. Lite imponerade måste ju ändå Simon, Ben och James ha blivit, eller?
Betyg: 3/5
Setlist:
Different People
That Golden Rule
Sounds Like Balloons
God & Satan
Living Is a Problem Because Everything Dies
Black Chandelier
Modern Magic Formula
Booooom, Blast & Ruin
Biblical
Victory Over the Sun
Bubbles
Spanish Radio
There's No Such Thing as a Jaggy Snake
Machines
Opposite
Who's Got a Match?
The Joke's on Us
Many of Horror
The Captain
Skylight
Stingin' Belle
Mountains
/Niclas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar