torsdagen den 29:e december 2011

Bokrecension

Ace Frehley

"No regrets" 2011



















Som ett urgammalt KISS-fan hade jag en del förhoppningar om att den här boken skulle vara kul att läsa. Besvikelsen är dock ganska stor när jag läser sista sidan och egentligen inte fått veta något nytt om vare sig herr Frehley eller KISS. Visst bjuds det på en del smått underhållande fyllehistorier, men that´s pretty much it.
Det som tidigare mest var skylt i dunkel, hans uppväxt, är bitvis intressant men inte så mycket mer. Det blir aldrig riktigt roligt eller intressant på de drygt 300 sidorna och nog borde den gamle Spaceace sitta inne med fler anekdoter om livet på vägarna och om KISS, men icke.
Boken segar sig fram och trots att den är väldigt lättläst tog det flera dagar för mig att komma igenom den. Den är inte speciellt fängslande, vilket ledde till att jag bröt av boken med andra betydligt roligare böcker.
Troligtvis har det gamla fyllor glömt på tok för mycket, vilket skulle vara fullt logiskt, eller så var hans liv i ett av världens största band inter mer intressant än så här. Dock berättar han hur han tagit hjälp av människor för att få rätsida på sina historier så lite mer kul hade väl kunnat klämmas fram, eller?
Nej, "No regrets" tillför inte mycket nytt till den redan så sönderberättade KISS-historien och inte heller mycket nytt till hans solokarriär för den delen.
Han klandrar Gene för att för femtioelfte gången slutade i bandet, halvt på skämt klandrar han Paul för att hans hund kvävdes till döds. Inte vet jag, men jag tror mest att den gamle Frehley är ett lite bittert fyllo som brännt en hel del broar genom åren.

/Niclas

Inga kommentarer: