måndagen den 4:e januari 2010

Skivrecension

Månegarm

"Nattväsen" 2009




Jag minns när jag hörde ”Nordstjärnans Tidsålder”, som är den första fullängdaren av Månegarm och släpptes 1998. Då var jag helt inne på black metal men lyssnade även på band som blandade in nordisk mytologi, t ex norska Enslaved. Men här kom alltså Månegarm, som spelade bra black metal och med texter på svenska hämtad ur min favoritmytologi. Min hedniska själ blev förtjust och jag började lyssna på ännu fler band som dök upp på metalscenen, så som Amon Amarth, Vintersorg och Otyg.
11 år efter det första albumet har jag nu ”Nattväsen” i mina händer och om jag jämför det med ”Nordstjärnan…” så har de ju utvecklats likt många andra band till det lite mer melodiska och idag kan de liknas vid andra band som t ex Finntroll och Thyrfing.
Det är väldigt mycket folkmusik i nutida Månegarm, mer av det än black metal, men denna vikinga metal är fortfarande riktigt bra. Spåret ”Nattsjäl, Drömsjäl” innehåller både lugna folk-melodier som får lyssnaren att gunga i takt och ondsinta brölanden som måste ha ursprung ur självaste Jotunheim. Tempot är riktigt skönt i ”I den Svartaste Jord” och det måste vara en av mina favoritlåtar på hela plattan! I den är det för övrigt en fiol instoppad fint i musiken.
I ”Vetrarmegin” letar sig Månegarm tillbaka till sina rötter ganska rejält och det låter förträffligt! Det är självklart den låten som doftar mest black metal. Och sången påminner mig inte lite om Vintersorgs tidiga verk. Mer av den varan tack!
Avslutande ”Delling” är väldigt vacker och mjuk men utan att bli för mjäkig.
”Nattväsen” är ett riktigt bra släpp av Månegarm, den är stundtals hård och folkmusiken smälter samman väldigt professionellt med tyngre partier. Den faller mig i smaken mer än förra plattan ”Vargstenen” gjorde. Enda kritiken jag har är att Månegarm gärna kan göra fler låtar som ”Vetrarmegin”, alltså lite mer back to the roots. Då kära landsmän får ni en femma av mig!

Betyg: 4/5

Sara Andersson

Inga kommentarer: