onsdag 27 januari 2010

Skivrecension

Winterborn

"Farewell to saints" 2009



Andra fullängdaren från finska Winterborn känner jag att jag har lite svårt att bedöma. Just power metal är inte min genre och jag har dålig koll på olika band.
”Farewell To Saints” är inte dåligt komponerad men jag kan ändå inte ta till mig materialet, det är för glatt och för lättsamt, som det så ofta är med power metal.
Teemu Koskela sjunger glatt om de dödliga synderna i ”Seven deadly sins” och jag lyssnar tyvärr bara med ena örat. Hade finska pojkarna öst på lite hårdare hade de också övertygat mig mer och jag hade inte glömt låtarna direkt när de är slut.
Det enda som verkligen sticker ut är balladen ”Overture 1939” som är finstämd och akustisk, tyvärr låter sången lite halvdålig ibland och Teemus engelska uttal är inte på topp.
Efter det spåret följer ”The winter war” och medlemmarna i Winterborn framstår som lite intressantare då det återigen blir lite historia i texterna. Ljudklipp och pang pang gör så att låten blir liiite tyngre i alla fall ett tag. Utanför faller snön vilt ner mot marken vilket förstärker stämningen och jag blir lite vänligare i sinnet, även fast detta handlar om power.
Finland är verkligen ett otroligt land när det kommer till att leverera melodisk metal och en del verkar faktiskt ha melodierna i blodet, eller också är det arbetarandan som finns i finnarna som får dem att sprudla av idéer och melodier. Kanske detta inte riktigt är fallet med Winterborn, de är kanske inte musikaliska genier men de verkar jobba hårt.
Och de slänger in lite historia.
Därför får de inte bottenbetyg idag.

Betyg: 2/5

/Sara Andersson

Inga kommentarer: