En liten puss kanske?

För en gammal stofil som mig själv, som år 2009 fortfarande inte laddat ner en låt, är det kul när man hittar små smakprov.
KISS kommande platta "Sonic boom" har överlag fått väldigt positiva recensioner från större media som Classic Rock, Bravewords och Metal Hammer, vilket lovar gott, men som även väckt misstänksamhet från undertecknad. Kan det verkligen låta så bra om KISS 2009?
Tja, ska man döma efter de korta smakprov av hela albumet, som för en stund låg ute på tyska JPC, så får jag nog istämma i hyllningskören. Förvånanvärt fräscht med en särdeles fin blandning av bandets 70-och 80-tal. Varför lät inte "Psycho circus" så här kul?
Säg vad man vill om sättningen Stanley, Simmons, Singer och Thayer, men så här bra har bandet faktiskt inte låtit sedan mitten av 80-talet.

Döm själva genom att lyssna på det 30 sekunder långa klippet här ovanför.

/Niclas Müller-Hansen

Tidernas snyggaste skivomslag? Del 7

Ärligt talat. Är Europe seriösa när dom väljer detta omslaget till sin nya platta "Last Look at Eden"? Anledningen till att jag inte kommenterat detta tidigare är att jag inte trott att det är det slutglitliga omslaget men det verkar ju inte bättre än att det är det...
Frågan är; vad föreställer motivet?

/Ulf Classon

Antagligen årets bästa intervju!

Vissa lyckas verkligen få till det riktiga scoopet. Nyligen publicerade sidan thepantaloon.com en oerhört underhållande och djuplodande intervju med Buzz Goldman, Poisonsångaren Bret Michaels peruk. Det är texter som denna som kan förgylla en hel dag, ja rent av hela veckan.
Läs och njut av citat som exempelvis detta:
Buzz: "Well, C.C. caught on to the relationship I had with Bret, and he was always calling me Yoko Michaels and Groupie Toupie. I wanted to kill the son of a bitch."
Komedi på hög nivå!

Läs mer på: The Pantaloon

/Niclas Müller-Hansen

Gamla rockstjärnor faller hårdare!

Aerosmith är och förblir ett gammalt favoritband ända sedan jag inhandlade "Done with mirrors" på Skivcity i Helsingborg strax innan 1985 övergick till 1986.
Bandet har haft en makalös förmåga att spotta ur sig hits sedan "Permanent vacation" och drar fortfarande fulla hus världen över. Nyligen "ramlade" sångaren Steven Tyler av scenen på ett gig i Sturgis, USA och klippet dök snabbt upp på allas vår favoritsida YouTube.
Senaste nytt (skvaller) talar om återfall och att herr Tyler tydligen hade festat till ordentligt då incidenten inträffade. Bandet ska just nu ha gått ut i strejk och tänker inte börja jobba på nya plattan förrän Tyler tar sig i kragen.
En intressant artikel står att finna i Boston Herald, med ett tillhörande foto på sångaren som får en att tro att han helt plötsligt åldrats en sådär 100 år.

Läs här: The Boston Herald

/Niclas Müller-Hansen

It's a sonic boom...

Mitt gamla favoritband har nytt på gång!
Jag minns hur jag hoppade runt som en speedad griskulting första gången jag hörde låten "Psycho Circus". Då jag inte var, eller för den delen är, hipp på datorer, så fick jag lillbrorsan till att spela in låten på kassett efter att han laddat ner den. Det var en taskig inspelning från en radishow i USA och herre jesus va jag tyckte att det lät bra. Långt senare kom jag till sans och insåg att vare sig låten eller själva plattan var mycket att hänga i granen.
Nu har det gått elva år sedan sist och ett nytt album med KISS, "Sonic Boom", kommer ut i oktober. Första smakprovet, "Modern day Delilah", låter förvånansvärt fräsch och har väl ett visst 80-talssound över sig. Frågan är nu bara om det här blir bra eller inte? Ska man gå efter de första rapporterna så är det det bästa bandet gjort på minst 25 år. Vi får väl se.
Nedan följer i varje fall en tidig recension av plattan och ska man gå efter den kommer julafton några månader tidigare i år för alla KISS-fans.

The Quietus Track-By-Track recension.

Lyssna på hela "Modern Day Delilah" på kissonline.com!

/Niclas Müller-Hansen

Heresy blasphemy...

Sveriges tyngsta rockers Mustasch är på gång med ett nytt album som skall se dagens ljus den 30e september men redan nu kan vi ta del av låten "Heresy Blasphemy" på deras MySpace och den är tuuuung!!! Klicka bara på bilden här ovanför så kommer ni dit!

Missa inte heller bandet på deras miniturné genom Sverige då bandet kan vara ett av Sveriges bäst på en scen!

08 Okt - Östersund Folkets Hus
09 Okt - Piteå Norrmalmia
15 Okt - Norrköping Flygeln
16 Okt - Karlstad Nöjesfabriken
17 Okt - Stockholm Annexet
22 Okt - Malmö Baltiska Hallen
23 Okt - Huskvarna Folkets Park
24 Okt - Göteborg Lisebergshallen
30 Okt - Skövde Valhall
31 Okt - Örebro Conventum

/Ulf Classon

Slottsskogen Goes Progressive - Pre-Report

Då var det festivaldags igen och så vitt jag kan se i min kalender så är det den sista för året för min del. Tur då att Slottsskogen Goes Progressive är en av dom mysigaste festivalerna att besöka. Kalaset hålls under en dag och kväll vid Villa Belparc som är beläget i skönt grönlummiga Slottsskogen i Göteborg och stämningen är alltid på topp! Nu har jag bara i och för sig varit där en gång, för två sedan, men dom som varit där mer troget har bara gott att säga om tillställningen då jag pratat med dom. I år firar dessutom festivalen tioårsjubileum men jag kan tycka att kalaset firas lite tunt. Nu har jag i och för sig bara hört metalliska Seventh Wonder sedan tidigare så jag vet inte hur dom andra banden låter men jag tycker dom kunde ha satsat på något lite mer känt band för att fira födelsedagen. Fast det är väl kanske inte så lätt heller i och för sig. Arrangören Göteborgs Artrockförening har som inriktning på festivalen valt den mer progressivare delen av rock och i viss mån metal så utbudet kanske är stort men då alltihopa är gratis att besöka så finns det ju ingen större budget att tillgå. Men det gör heller inget att samtliga band är anonyma för mig sedan tidigare för då finns det bara mer att upptäcka och är då något band löjligt bra så blir ju bara liveupplevelsen större. Så denna gången blev förrapporten lite kort och jag kan inte tipsa er om några speciella band men jag vill istället ta tillfället i akt att säga till er på skarpen! Att är ni lediga och i närheten samt uppskattar välspelade progressiv rock och metall så finns det inget att tvekan på! Det är bara att bege er till Slottsskogen när den blir progressiv nu på lördag!

/Ulf Classon

Klara band för Slottsskogen Goes Progressive 2009
Wonderland
Brighteye Brison
Seventh Wonder
Jeavestone
RPWL

Kissbingo!

Det kan inte vara lätt att vara Kiss-samlare. Senaste i raden att införskaffa för alla er Kissnördar är inget mindre än Kissbingo!!! Inte konstigt att herr Simmons har pengar att slösa... Spelar han bingo mån tro? Han börjar ju komma i den åldern onekligen...

/Ulf Classon

MySpace-Tips: Fireblood

Är ni sugna på lite jävlaranamma-metal? Kolla då in det svenska bandet Fireblood vars influenser innefattar så vitt skilda akter som Iron Maiden, Pantera, Sabaton och Machine Head. Det är ett elakt, men trevligt, sväng dessa unga grabbarna får till och den 13 augusti släpps deras första EP! Låtarna går dessutom att ladda ner så vad väntar du på? Smurfa in på bandets MySpace och lyssna!

Fireblood's MySpace hittar ni HÄR!

/Ulf Classon

Förbjud rökning vid utomhuskonserter!

Nu har jag fått nog och även om jag inte kan göra något åt saken så basunerar jag ändå nu ut följande: Förbjud rökning vid utomhuskonserter! Tro mig, jag har inget emot att rökare förkortar sina liv genom att suga i sig sina giftpinnar men ta för fan inte med mig i fallet! Jag, och många med mig, lider inte bara av cigarettröken som passiv rökare utan får även huvudvärk rätt så omgående vid inandning av skiten! Jag har varit på många festivaler och utomhuskonserter genom åren men det vet i fan om det varit värre än vad det är i år? Jag har bara i sommar besökt Sweden Rock Festival, Muskelrock, Metaltown, Rockweekend och Sonisphere samt varit på både AC/DC och Deep Purple när dom spelat utomhus i Göteborg och alltid med samma resultat – huvudvärk! Som tur är går det över efter ett tag men det är jobbigt och störande att hela tiden behöva flytta på sig bara för att någon kedjerökare bestämt sig för att förpesta luften för alla oss ickerökare. Oftast räcker det inte bara med att flytta på sig heller för oavsett vart man än ställer sig så finns där alltid någon som bolmar på. Återigen, ni får gärna förkorta era liv, men jag tycker det är oerhört respektlöst att stå i en stor folksamling och bolma på utan någon som helst hänsyn till folket som står runtomkring.

Det finns en anledning till att det är förbjudet att röka på krogen och inomhuskonserter och jag tycker nu det är dags att detta förbud även tas i bruk vid utomhuskonserter! Nu förstår jag att abstinensen efter giftet kan bli stort men då är det kanske dags att inför den gamla hederliga rökrutan igen! Vid festivaler och enskilda utomhuskonserter så kan det kanske finnas ett område för rökare där dom utan skada för andra kan suga i sig skiten.

Jag kan som sagt inte påverka så att jag får som jag vill men jag riktar mig istället till alla er rökare som känner er träffade och ber er att börja visa lite hänsyn mot oss ickerökare och sluta kedjeröka under konserterna! Har ni så grava problem så ni inte kan hålla er från cigaretterna under tiden bandet spelar så kanske det är dags att söka hjälp?

/Ulf Classon

Sonisphere 2009 Pre-Report

Då blev det sent om sidor bestämt att man skall åka på Sonisphere festivalen också då. Tanken var inte sådan från början men jag kom över en biljett billigt så jag tänkte; Va fasen! Det är ju många bra band och det var länge sedan jag såg Metallica live! Frågan är bara hur som många som köpt biljett till denna endagarstillställningen i Hultfreds folkpark? Det känns som dom vräker ut biljetter i olika tävlingar och extraerbjudanden så frågan är om biljettförsäljningen går trögt? Det får vi se på lördag men jag hoppas det i alla fall kommer så pass mycket folk så det inte blir öde framför scenen.

Vilka spelar då? Jo dagen inleds med sveska Adept som lirar någon form av amerikansk modern hardcore/metal om jag ska gå på den snabba lyssningen jag gjorde på deras MySpace. Sen har vi popmetallarna i Dead by April som är riktigt jävla usla! Jag fattar inte hur folk står ut med att lyssna på sådant skräp! Ungdomarna verkar ju gilla det i alla fall (usch vad gammal jag kände mig när jag skrev det).
Första bandet jag kan tänka mig kolla in är The (International) Noise Conspiracy och det mycket för att den forne Refused frontmannen Dennis Lyxén är frontman i bandet och förmodligen är en av dom mest energiska sångarna man kan se på en scen idag skulle jag tro.
Sen får vi überteknisk matematikmetall med Meshuggah som är ett band jag aldrig har fastnat för. Visst fan är dom bra och visst fan är trummisen Tomas Haake en av dom mest tekniska man kan bevittna men är det bra då? Det är ju bara en massa udda takter och luriga tempoväxlingar hela tiden. Jag har svårt att hitta den så viktiga röda tråden i deras musik så nej, det blir nog inget Meshuggah för mig.
Däremot så ska jag se The Cult! Det är förmodligen av den anledningen som jag åker. Jag har aldrig sett detta briljanta rockband och bara måste se dom minst en gång innan dom lägger ner verksamheten ännu en gång. Det kanske till och med är sista gången man har chansen att se dom?
Från höga berg till djupa dalar blir det när Mastodon går på. Om jag är på topp när The Cult lirar så lär jag gå ner mig när tråkmånsarna i Mastodon börjar lira. Jag förstår inte vad folk ser i detta enformiga band. Det roliga är att det tydligen skall vara progressiv modern metal som dom spelar men jag tycker allt dom gör låter likadant. Enformigt, segt och ointressant om du frågar mig.
Men ointressanta är definitivt inte Anthrax! Jag tycker i och för sig det är synd att John Bush, en av mina favoritsångare, inte är med i bandet längre men den nya förmågan vid micken, Dan Nelson, lät vid första mötet via YouTube inte helt olikt just Bush. Kanske lite raspigare och lite råare men han har nog definitivt all den styrka i rösten som krävs för att göra dom gamla klassikerna rättvisa.
Sen kommer ett av dom banden jag ser fram emot mest – Lamb of God! Amerikanerna fångade mitt intresse för några år sedan med sin okonstlade amerikanska metal innehållandes både thrash, hardcore och death metal för att i slutändan tyvärr klassas som metalcore. En genre dom definitivt brutit sig ut ifrån med sina två senaste alster anser jag och dom innehar idag en egen identitet.
Fast frågan är om jag inte ser fram allra mest mot Machine Head? Jag har följt amerikanernas karriär sedan debuten för många år sedan och efter en liten svacka så gjorde dom för några år sedan storstilad thrashcomeback med ”The Blackening”! Bandet har alltid levererat storartat när jag sett dom live och förväntar mig inte mindre nu!
Sen kommer ett av Englands mest framgångsrika metalband och pandasminket är naturligtvis med! Cradle of Filth kommer att ge alla black metal-fans det dom vill ha men jag frågar mig alltid var gång jag hör bandet varför sångaren, Dani Filth, låter som en trasig visselpipa? Han sjunger något otroligt jobbigt och lägg där till en diger skivkatalog som på sin höjd kan intressera mig på endast en handfull spår.
Nästa två band ut är lite luriga bokningar tycker jag då övriga i line-upen förutom The Cult är uteslutande stenhårda akter. Först kommer Primal Scream som man aldrig vet vart man har musikaliskt. Ena stunden släpper dom en Rolling Stones-osande rockplatta för att nästa stund ge ifrån ABBA-minnande musik eller tunga ambienta tongångar. Vad dom kommer att bjuda en publik med övervägande metallskallar på skall bli intressant att se.
Nästa band är Sveriges kaxigaste rockband The Hives som fler än en gång fått skribenter för dom stora blaskorna att skandera ”Sveriges bästa liveband”. Jag har sett bandet och dom är jävligt bra live med sin energiska rock vars, ibland intrikata, riff oftast får publiken att dansa av lycka. Att sen Howlin’ Pelle är en av landets kaxigaste sångare gör inte saken tråkigare.
Men så blir det då dags för anledningen att denna festival (som arrangeras på flera ställen i Europa) existerar. Tungviktarna i Metallica gillar att spela på festivaler i Europa så varför inte arrangera ett gäng själva? Två timmar Metallica skall vi tydligen få och jag ser fram emot detta då det, som sagt, var länge sedan jag såg dom sist. Synd bara att det verkar som dom helt slopat spela låtar från sitt bästa album – Load!

Sonisphere kan komma att bli en riktigt trevlig tillställning fast vi får nog hoppas på att det säljs tillräckligt med biljetter som sagt för annars kan det nog bli rätt så tråkigt.

/Ulf Classon

Klara band för Sonisphere 2009

Metallica
The Hives
Primal Scream
Cradle of Filth
Machine Head
Lamb of God
Anthrax
Mastodon
The Cult
Meshuggah
The (International) Noise Conspiracy
Dead by April
Adept

Rockweekend 2009 Pre-Report

Då var det snart dags för festival igen och denna gången blir det Rockweekend. Det har varit, och är, jobbiga dagar just nu för det bandet jag åker upp för att se mest av alla är Chickenfoot och tyvärr har dom varit tvugna att ställa in ett gäng gig på grund av en muskelskada på Chad Smith. Men enligt Live Nation skall dom spela på Rockweekend och här kommer min lilla pre-report:

Jag tänkte i år göra mitt första besök på Kilafors stolthet Rockweekend som i år sålt mer biljetter än någonsin tidigare och tvingats byta till ett större område för att arrangera festivalen. Jag har hört från vänner, som besökt festivalen innan, berätta om hissnande historier om diverse barnsjukdomar en ny festival kan dras med. Sådant skall ju förhoppningsvis vara åtgärdat nu men dom höll på att klanta till sig rejält förra veckan när dom presenterade det nya spelschemat. Spelschemat i sig är en historia det också då det ändrats rätt så ordentligt efter första presentationen. Flera av dom största banden har bytt plats tidsmässigt på dagarna och mina vänner i Machinery fick först besked att dom skulle spela i fyrtio minuter, sedan när spelschemat kom var tiden en timme och på senaste schemat är det bara trettio minuter. Dessutom, för att återgå till vad som hände när schemat presenterades förra veckan, skulle jag med flera andra inte få se bland annat Machinery som är placerade på Campingscenen. Den scenen skulle bara utnyttjas på förmiddagen och enbart gäster som köpt biljett med campingpass eller tågboende skulle få komma in då. Vi som köpt biljett utan någon form av boende arrangerat av festivalen var inte välkomna helt enkelt. Men en smärre folkstorm drogs igång där flertalet personer anmälde festivalen till Konsumentombudsmannen och ännu fler skickade arga mail till festivalen så ledningen ändrade sig och nu är Campingscenen öppen för alla. Det roliga är att scenen inte ens ligger i anslutning till campingen om man studerar områdeskartan. Hursomhelst så får vi hoppas att festivalledningen inte gör några mer tabbar nu utan man får njuta av alla dom trevliga banden utan att behöva irritera sig på fel och brister.

Den musikaliska inriktningen är inte helt olik det Sweden Rock presenterat dom sista fem åren då flera av banden redan har spelat hos storebror i söder. Torsdagen tänker jag börja med att kolla in polarna i tekniskt thrashande Machinery för att sen gå vidare med comebackande Tad Morose och heavy metal-älskarna i Wolf innan kvällen tar vid med punklegenderna Dia Psalma, thrashkungarna i Testament, höghastighets-black metal-gänget Dark Funeral, legendariska W.A.S.P. och avslutningsvis dom daska rockhjältarna i D-A-D. Mest, förutom Machinery så klart, ser jag nog fram emot att se Testament som aldrig tycks göra ett dåligt gig och att sen av mina favoritvrålare, Chuck Billy, ingår i bandet gör inte saken sämre. Han har en sådan pondus att han tar över hela scenen endast genom att stå still och hans stämma är så mäktig så man blir knäsvag. Testament rekommenderar jag till alla er som inte hört dom och för alla er som gillar sin thrash tung och stenhård.

Fredagen börjar elakt för min del med Apostasy och death metal-bandet Aeon men innan det har Eclipse värmt upp oss med sin melodiösa hårdrock. Sen drar dom stencoola brudarna i Crucified Barbara igång sin rock/metal och sen följer en blandad kompott för min del. Mästerliga tungrockarna i Mustasch gör en aldrig besviken och kanske kollar man in Arch Enemy efter det men visst var dom bättre med Johan Liiva på sång? Det är ju fräckt att en tjej kan vråla så som Angela Gossow gör men är det verkligen så jävla bra som alla villa det till? Jag klagade på hennes sång innan jag ens visste att det var en tjej/kvinna som sjöng för den som undrar. Sen tycker jag musiken inte är så värst spännande längre heller. Låter mest likadant hela tiden. Men ingen idé att hänga upp sig på småsaker för efter ärkefienden så klättrar U.D.O. upp på scenen och välter över oss tung, tung tysk heavy metal. Jag har inte sett bandet på ett tag nu och dom har dessutom en ny platta på gång så det kan bli riktigt kul. Baras dom inte spelar övervägande Accept-låtar bara för jag har tröttnat på dom nu.
Där skulle man kunna tro att kvällen är slut men inte då! Inte nog med att legendariska svenska rockbandet Sator avslutar kvällen så spelar ju även engelska depprockarna Paradise Lost. Två band jag aldrig har sett och som jag hemskt gärna vill se så det ska bli kul. Men fredagskvällen handlar om ett enda band – Chickenfoot! Bandet som består av Sammy Hagar (ex-Montrose, ex-Van Halen), Michael Anthony (ex-Van Halen), Chad Smith (Red Hot Chili Peppers) och gitarrfenomenet Joe Satriani är ett av dom coolaste som kommit fram på mycket länge. Inte nog med att bandnamnet är stencool och loggan likaså så är musiken löjligt skönt svängig och rockig. Dom där riktigt monsterhitsen kanske saknas men som helhet är det en av årets i särklass bästa skivor. Frågan är bara hur utpumpad jag är efter Chickenfoots gig? Kommer jag att orka med Sator direkt efter?

Lördagen inleds som torsdagen med att kolla in ett band där man känner personal. Mind O.D. heter bandet och lirar skönt tillbakalutad poprock med starka melodier. Jag har bara sett dom en gång så det skall bli kul att se dom igen. Annars är lördagen rätt så tunn på riktiga höjdare men jag kan mycket väl tänka mig att kolla in proggarna i Wolverine och moderna metallarna i Scar Symmetry innan dagens höjdpunkt Nightingale drar igång. Dan Swanös progressiva rockband är ett av mina absoluta favoritband i genren och det var allt för länge sedan jag såg dom nu. Nu pratar vi starka riff och snygga melodier förpackade i en snygg progressiv rockskrud och man skulle kunna säga att det låter lite som gamla Deep Purple som möter 80-talet.
Kvällens avslutningsklöver med amerikanska Queensrÿche, tyska gladmetallarna Edguy, norska satanshyllarna Dimmu Borgir och engelska fartfantomerna i Napalm Death lockar alla, framför allt dom sistnämnda som jag aldrig sett, men det är inga band jag känner att jag absolut inte får missa. Däremot skall jag missa forne The Darkness-sångarens nya band Hot Leg och svenska pudelhoppet H.E.A.T. som båda lockar mig ungefär lika mycket som en nakenvandring i Gobiöknen.

Jag tror Rockweekend kan bli en riktig höjdare för line-upen är det inget fel på. Det gäller bara att dom inte strular till det för mycket med det praktiska bara.

/Ulf Classon

Klara band för Rockweekend den 9-11 juli 2009
Aeon
Apostasy
April Divine
Arch Enemy
Billion Dollar Babies
Bleecker
Cellout
Chickenfoot
Corroded
Crucified Barbara
D-A-D
Dark Funeral
Dead By April
Dia Psalma
Dimmu Borgir
Dreamland
Dynazty
Eclipse
Edguy
Fast Forwards
Fatal Smile
Gemini Five
H.E.A.T.
Hot Leg
Isole
Killer Smile
Killgore
Korp
L.A. Guns
Lucy Seven
Machinery
Memory Garden
Mind O.D.
Mustasch
Myrah
Napalm Death
Nightingale
Overload
Paradise Lost
Pure Mania
Queensrÿche
Renegade Five
Sator
Scar Symmetry
Seveth Wonder
Tad Morose
Testament
U.D.O.
W.A.S.P.
Wolf
Wolverine

A looking in view...

Alice in Chains har släppt sin första nyinspelade låt sedan Layne Staleys bortgång 2002 och låten har fått titeln "A Looking in View" och är tagen från nya albumet som fått titeln "Black Gives Way to Blue". Många jag pratat med tycker det är helt uppåt väggarna fel att kalla bandet för Alice in Chains då Layne var en så pass personlig och unik sångare som i mångt gjorde bandet till vad det blev/är. Jag kan förstå dom men jag delar inte deras åsikt. Jag har aldrig varit speciellt förtjust i grungen men kan absolut uppskatta vissa band som tillexempel Alice in Chans och Soundgarden men inte så pass mycket så jag skall hänga upp mig på vad som är rätt och fel i detta fallet. Det beror nog även på att när jag såg bandet på Hultsfredsfestivalen med nya sångaren William DuVall så tyckte jag det var helt strålande bra och då även gitarristen Jerry Cantrell förser bandets musik med en egen touch med sina sångstämmor så saknade i alla fall inte jag Layne. DuVall var en så pass bra, och cool, sångare så jag ser faktiskt fram emot bandets första nya platta på fjorton år. Första smakprovet, som ni kan avnjuta ovanför här, ger mig kanske ingen gåshud men funkar och efter ett par lyssningar är låten rätt så cool. Ska bli skitkul att få höra hela plattan sen.

/Ulf Classon

Metaltown 2009 Pre-Report

Den i Göteborg belägna festivalen Metaltown börjar bli en av dom hårdaste hårdrocksfestivalerna i Sverige – i alla fall om man ser till musikstilen. För det är så att i år förekommer det knappt något rockband överhuvudtaget. Ett minus om du frågar mig för i år är det färre band än någonsin som jag verkligen vill se även om jag gillar stenhård metal. Jag får det till fyra stycken som jag vill se. Ifjol var det överlägset mer band på min måste-se-lista. Varför åker du då undrar ni? Jo anledningen är att jag alltid haft supertrevligt när jag varit där och bestämde mig i år för att åka enbart för att umgås med vänner. Men så började dom intressanta banden rulla in och ja, det finns ju faktiskt en del kul som jag kan tänka mig (och förmodligen kommer) att kolla på men mer om det lite längre ner.
Det som gör Metaltown lite speciellt är ju att festivalområdet ligger i hamnen ute på den så kallade Bananpiren vilket gör att det rätt som det är kan lägga till en färja när du står och kollar in ditt favoritband. Läget gör ju också att det kan bli en rätt så dyr tillvaro då det inte förkommer någon camping vilket gör att du, med lite otur, bara får tag på ett dyrt hotell som boende. Dyr är också ölen och utbudet på mat är både litet och kostsamt. Det är alltså ingen festival för den med tunn plånbok. Men tar man sig råd så är Metaltown en oerhört trevlig festival och jag kan rekommendera en tripp dit.

Men en festival handlar ju oavsett allt om musiken och i år finns det som sagt en hel del jag kan tänka mig att kolla på men få band jag kommer att prioritera. Prio ett för mig är definitivt Göteborgarna i The Haunted som är mer eller mindre mitt absoluta favoritband och vars stenhårda death/thrash krossar det mesta i sin väg. Men det som är så coolt med Haunted är att det mitt i allt det hårda så får dom det att svänga och med en sådan mästervrålare som Peter Dolving vid micken kan man inte misslyckas. Däremot förstår jag inte varför festivalledningen envisas med att ge bandet så usla speltider då dom bokas till festivalen? In Flames må vara störst i stan men ska man se till inflytelserikedomen och den global respekt som bandet åtnjuter så finns det få som slår The Haunted på fingrarna.
Gillar du The Haunted så får du bara inte missa danska Hatesphere vars musik mer eller mindre kan beskrivas som en Haunted-klon. Dom inledde med hardcore-inspirerad death/thrash och förvandlades sakta till en Haunted-klon på näst senaste albumet ”Serpent Smiles and Killer Eyes”. På nya albumet, ”To the Nines”, är inte Haunted-influenserna lika tydliga men dom finns alltid närvarande vilket gör skivan än mer njutbar. Hur dom är på scen vet jag inte då detta blir mitt första möte med bandet som liveakt men räkna med att det kommer gå undan!
Danskar är även nästa band som jag absolut inte får missa och dom heter Volbeat. Ett band förmodligen dom flesta hört talas om idag. Jag gillar bandets Metallica-möter-Elvis metall men till en viss nivå för jag brukar tröttna efter ett tag. Men då bandet skall vara ett exceptionellt bra liveband så vill jag kolla in dom även på en scen.
Från Danmark tillbaka till Göteborg och mitt sista band på listan över band jag inte får missa. Riff-Raffe och hans gäng i Mustasch har jag sett ett otal gånger nu men jag tror aldrig jag har sett bandet göra en dålig konsert. Det är alltid ett fett riffande, bra ös och Raffes patenterade mellansnack är som alltid underhållande. Mustasch kommer förmodligen vara både tyngre och hårdare än många av metallakterna på årets festival.

Sen finns det ju ett antal akter som jag är sugen på att kolla in som tillexempel dom båda huvudbanden Slipknot och Marilyn Manson. Slipknot har jag sett förr och dom knäcker alltid när dom står på en scen. Fan vore la annars med en niomannaorkester. Räkna med stenhård modern metal med starka refränger. Tyvärr kan man inte säga det samma om Marilyn Manson. Jag har dock aldrig sett denna äckliga man live men hans musik tilltalar mig lika mycket som en böld i röven. Inudstriell rock/metal med tråkiga riff och trista refränger kan man kortfattat beskriva hans musik.
Andra band jag kan tänka mig att kolla in som jag inte sett live förut är techometallarna Pain, grindkungarna Napalm Death, nythrasharna Trivium, tokthrasharna Municipal Waste, radiometallarna Disturbed, über-power metallarna Dragonforce, metalcoregänget All That Remains och mörkermetallarna My Dying Bride. Sen finns det ju band jag sett förut men gärna upplever igen så som finska melodimakarna Children of Bodom, progressiva dysterkvistarna Evergrey och svenska rock/heavy-fenomenet Bullet. Evergrey är kanske inte så roliga live men det funkar. Bullet är däremot inte så roliga på skiva men desto roligare live. Musiken är en blandning av AC/DC och Judas Priest och utstyrseln är så true det bara kan bli.
Sen får man ju inte förmodligen inte missa något av dom japanska banden Girugämesh, Mucc och Dir En Grey som troligtvis kommer att bjuda på den ena knasigheten efter den andra.

Ja som ni märker kommer jag inte lida av för få band att kolla på men samtidigt är det skönt när det inte är för många bra band för då har man mer tid till att umgås med sina vänner – om dom nu inte ska se alla banden i och för sig. Hursomhelst – vi ses på Metaltown!!!

/Ulf Classon

Klara band för Metaltown 2009:
Dead by April
Sterbhaus
Pain
Cedron
Napalm Death
Trivium
Kongh
Municipal Waste
Meshuggah
Hatesphere
Children of Bodom
Volbeat
Pilgrimz
Disturbed
Slipknot
Bullet
Evergrey
All Hell
The Haunted
Illfigure
Dragonforce
All That Remains
August Burns Red
Bring Me the Horizon
My Dying Bride
Girugämesh
Mustasch
Opeth
Mucc
Dir En Grey
Marilyn Manson
Cult of Luna

Bilder från Muskelrock 2009

Som jag skrev i inlägget innan så är varken jag eller min kamera några proffs men för den som är intresserad så kommer här lite bilder på en del av banden jag såg på Muskelrock i år...
Klicka på bilden om du vill ha den lite större...

/Ulf Classon

Cauldron

Graveyard

Entombed

Entombed

Entombed

Witchcraft

Spice and the RJ Band

Abramis Brama

Abramis Brama

Solid Ground

"Tornado" i Wolf

Wolf med gäster

Backdraft

Backdraft

Backdraft

Backdraft

Backdraft

Backdraft

Bilder från Sweden Rock Festival 2009

Jag är ingen mästerfotograf, jag hade inget fotopass och jag har ingen avancerad kamera men gillar att fota ändå och för den som är intresserad kommer här lite foton på band jag såg på Sweden Rock Festival detta året... Klicka på bilden så blir den lite större...

/Ulf Classon

Witchcraft

Amon Amarth

The Chair

Blaze Bayley

Uriah Heep

Dan Baird & Homemade Sin

The Outlaws

Tyketto

The Tubes

ZZ Top

ZZ Top

Over the Rainbow

Jon Oliva's Pain

Unleashed

Demon

UFO

Foreigner

Motörhead

Blackfoot

Soilwork

Electric Boys

Immortal

Immortal

Immortal

Heaven & Hell

Heaven & Hell

Sweden Rock-recension...

I väntan på att något vettigt skall skrivas här på bloggen (typ Metaltown Pre-Report som kommer nästa vecka eller i helgen) så kan ni surfa in på metalshrine.se och kolla in min artikel från Sweden Rock Festival. Inom kort kommer även min recension på Muskelrock upp förhoppningsvis...

Nu är det midsommarfirande som gäller så jag föreslår att ni stänger av era datorer, tar på er sydvästen och försöker tända grillen i regnet för nu är det ett bra läge för lite semester!

Skål!
/Ulf Classon

Muskelrock 2009 Pre-Report

Då var man hemkommen från Sweden Rock Festival och i väntan på att våra artiklar därifrån skall komma upp på Metal Shrine.se så kan ni här kolla in mina förväntningar på nästa festival - Muskelrock!

Det känns som minsta lilla håla i vårat avlånga land har en festival numera och varför skall då inte lilla Alvesta i Småland ha en också? Den lilla folkparken Tyrol, en bra bit utanför själva samhället, är skådeplats för festivalen och om jag fattar det rätt så är det grabbarna i den svenska metal-succén Bullet som ligger bakom det som kallas Muskelrock och hålls den 11e till 13e juni i sommar. Namnet Muskelrock kommer förmodligen från huvudakten som är den kanadensiska muskelbyggaren och B-skådisen Thor som en gång i tiden lät musklerna spela lika mycket som musikerna gjorde på instrumenten i bandet. Thor är, som ni kanske förstår, en rätt så obskyr artist, vars ”storhetstid” var på 80-talet. Övriga band som lirar på festivalen rör sig lite i samma genre som Thor vilket vill säga obskyr heavy metal från 80-talet. Detta är inte min kopp av te kanske men dom har haft den goda smaken att även boka in några av Sveriges bästa band inom tung 70-tals osande rock idag så festivalen kändes som ett givet val när man skulle välja festivaler att åka på denna sommaren.

Förutom att flera filmer där Thor medverkar i kommer att visas på Thorbiografen så finns här gott om coola band att kolla in. För min del är torsdagens förfest med Antichrist och Cauldron rätt ointressant även om det sistnämnda bandet är från Kanada. Jag har kollat upp samtliga band på MySpace innan och lirar inte banden antingen skitig heavy metal så är det hårdare som tillexempel death metal och thrash men aldrig bra nog att attrahera mig. Båda två just nämnda namn hamnar i den kategorin av band som inte tilltalar mig alls. Jag kan förstå om ett band anammar det gamla och lirar musik i den stilen men varför ta efter den usla studiotekniken så att det låter som en källarinspelning? Nåväl, fredagen bjuder på en del kul och The Scams skall kollas in då dom verkar lovande rent musikalisk. Men det jag ser fram emot mest är helt klart Graveyard som med ett enda tillslag på en bassträng för dig tillbaka till 70-talet och jammar så det stänker om det. Jam hoppas jag även på när Witchcraft senare på kvällen tar vid och äntrar scenen. Tyvärr tillåter nog inte speltiden till några längre musikaliska utflykter med både Graveyard och Witchcraft, vars musik är rätt så lika, och som alltid kommer bättre till rätta när improvisationerna får flöda fritt. Övriga band denna dag lockar mig inget vidare och jag har således svårt att tipsa er om några av dom också för den delen.

Efter att Thor har figurerat både på vita duken och i signeringsbåset på lördagens morgon/förmiddag så är det dags för Spice and the RJ Band att börja lira och fasen vet om inte dom har släppt en av årets starkaste plattor med ”Shave Your Fear”! Med mycket stonerrock och lite pop så får den forne Spiritual Beggars-sångaren och hans band till en grymt svängig musik innehållandes starkas refränger och medryckande riff så lördagen kan förmodligen börjar riktigt bra.
Sen kommer banden jag vill kolla in stick i stäv och inleds med svenska 70-talsromantikerna Abramis Brama som alltid levererar bra liveframträdanden innan Solid Ground, Wolf, Backdraft och Bullet avlöser varandra på scen. Solid Ground har ju rötterna i 70-talets rock, Wolf vill införa NWOBHM igen och dom gör det bra och Bullet är kanske inte roligast på skiva med sin AC/DC möter Judas Priest rock/metal men attans vad kul det är att se dom live. Men oavsett så är nog Backdraft störst, bäst och svängigast denna kväll och festival med sin försvenskade sydstatsrock. Hade inte Backdraft spelat hade vi nog inte besökt festivalen heller kan man enkelt förklara det.
Kvällen avslutas med doomiga Count Raven, nyss nämnda Thor, tokhyllade The Devils Blood och till sist Helvetets Port som jag inte ens vill ge mig in på att beskriva då jag anser att dom sistnämnda är rätt kassa. Som tur är finns det gott om andra band att kolla på så man ändå får sig en dos rock’n’roll.

Muskelrock skall bli en spännande tillställning helt klart med tanke på att det hålls i en folkpark där samtliga gamla aktiviteter är ingång med så som bollkastning och så vidare. Sen är det en spännande blandning band vilket kan ge en spännande blandning människor. Sen är jag lite orolig över hur allt det praktiska kommer att lösas för det finns ingen information om varken camping eller praktiska saker som matförsäljning och toaletter tillexempel. Dessutom har man hört att det inte kommer att finnas tillräckligt stort backstageområde för banden och tiden mellan banden är väl snålt tilltagna för att hinna byta i tid och så har jag hört att det kommer saknas kravallstaket! Tänk om alla 2000 biljetter blir sålda? Då kan det bli tryck framför scenen. Men man får hoppas att det är illavarslande rykten bara är just rykten för det vore trevligt om detta kunde blir en återkommande festival för jag har saknat en mindre festival sedan 2000 Decibel gick i graven. Hursomhelst hoppas jag att vi syns nere i den småländska myllan!

/Ulf Classon

Klara band för Muskelrock 2009
Abramis Brama
Antichrist
Axewitch
Backdraft
Bullet
Cauldron
Cauldron
Count Raven
The Devils Blood
Enforcer
Eviscerated
Graveyard
Helvetets Port
In Solitude
Portrait
RAM
The Scams
Solid Ground
Spice And The RJ Band
Thor
Torch
Witchcraft
Wolf

Sweden Rock Festival 2009 Pre-Report

Då börjar det dra ihop sig till årets stora begivenhet, Sweden Rock Festival, och jag tänkte ge er en liten förhandsrapport om årets festival. Vi kan ju börja med varför man skall åka på Sweden Rock? Hur kommer det sig att jag, eder undertecknad, nu kommer att besöka festivalen för elfte året i rad? Det finna många faktorer till det men den absolut största anledningen är den otroligt sköna stämningen som alltid verkar råda under denna vecka. Alla festar och umgås utan problem och en punkare ser inga konstigheter i att hänga med en glamrockare som i sin tur inta har några problem att svinga en bägare med en övervintrad gubbrockare och så vidare. Alla tycks alltså komma överens oerhört bra om man jämför med festivaler som tillexempel Hultsfredsfestivalen. Men det som förenar oss är ju naturligtvis musiken och trots att personerna som klagar på festivalens line-up bara blir fler och högljuddare för var år så lyckas Sweden Rock ändå slå publikrekord för vart år som går. Faktum är att, om ni frågar mig, så blir antalet band som jag absolut vill se bara fler för var år så jag tycker inte det är något konstigt att det blir fler och fler som väljer att besöka Sweden Rock. Jag kan i och för sig klaga en del jag också då ledningen missar att, eller inte vill, boka artister som tillexempel Neil Young och Chickenfoot som garanterat skulle dra stor publik. Men det är småpotatis i sammanhanget då banden som är bokade är riktigt trevliga och jag tänker här och nu gå igenom lite av dom banden som skall spela och ge er tips på vad jag anser att ni inte får missa, vilka ni kan missa och vilka jag anser att ni absolut bör undvika. Jag tänker dock inte ta upp alla band men jag skall försöka plocka russinen ur kakan – både goda och osmakliga.

Jag tänkte att vi tar det dag för dag och inleder således med tisdagen den andra juni. Men det börjar väl på onsdagen tänker ni? Ja, det gör det, men Sweden Rock har dom sista åren slagit upp en tältscen nere vid sin restaurang och kört lite mindre kända band även under tisdagskvällen. Ett grepp jag gillar skarpt dels för att jag gillar att kolla in demoband och dels för att man nu har något annat att göra när man fått upp sitt tält än att bara sitta och blir full – vilket kan vara nog så kul också i och får sig!
Med start klockan sex på kvällen så är det idel okända band på scen för min del men efter en snabbkoll på MySpace så skall nog i alla fall några band sent på kvällen vara av det lite rockigare slaget så det finns helt klart chans till att bli överraskad. En mer djupare analys på tisdagen kan jag nog tyvärr inte ger er men är ni på plats så kika ner till restaurangen för det är alltid trevlig stämning där.

Onsdagen drar igång vid tretiden men för min del är det ingen förrän långt senare vilket borgar för en rejäl förfest! Man kanske skulle ha kikat in vad tillexempel dom svenska industrigotharna i Deathstars eller de kaxiga brudarna i stenhårda metallgänget Hysterica kan erbjuda men då dom inte lockar mig speciellt på skiva så får det vara. Ett annat gäng med en kvinnlig frontfigur är Decadence som på natten kommer att bjuda på stenhård death/thrash med Holy Moses-vibbar nere vid restaurangen kan jag glatt rekommendera för dig som gillar lite hårdare grejer och inte kommer att kolla in huvudbandet för kvällen.
För min del lockar sjuttiotalsälskarna i Witchcraft mer med sina flummiga riff och härliga jamkänsla. Ett måste för alla fans av retrorock. Förmodligen kommer även vikingarna i Amon Amarth kollas in då dom alltid är bra live och då senaste skivan är kalasbra så vore det trevligt att se hur dom låtarna ter sig live. Efter det blir det nog att man slänger ett öga på The Chair som tydligen även dom uppskattar sitt sjuttiotal. Jag har själv inte hört bandet men jag tillbringat ett gäng dimmiga dagar ihop med deras sångare på Hultsfredfestivalen ett år och det var en riktigt skön lirare så därför vore det kul och se hur han sköter sig på scen.
Kråksångens gudfader Blaze Bayley skall du kolla in om du uppskattar halvbeige heavy metal men du får inte vara främmande för ett par felaktigt tagna sångmelodier då den forne Iron Maiden-sångaren framträder. Många tycks uppskatta han men jag förstår inte varför. Jag kan inte med honom för fem öre. Nej när han kraxar på så laddar jag inför kvällen huvudakt Uriah Heep! Om det har figurerat sjuttiotalsminnande band på festivalen under dagen så är detta band sjuttiotalet personifierat! Få band var så lysande under det gyllene årtiondet som Uriah Heep och har fler klassiker än man kan räkna till. När dom dessutom förra året spände musklerna och släppte ”Wake the Sleeper” som är ett fullständigt lysande album med få minustecken så visade dom prov på att gammal är äldst. Har man dessutom bandets förra spelning på festivalen på näthinnan så vet man att detta kan komma att bli en seglivad klassiker.

Torsdagen är riktigt fullspäckad med trevliga band för min del så både Rage och Pain kommer nog missas för min del men kan rekommenderas för dig som gillar heavy metal respektive dansant men hård metal. Annars är det upplagt för två krockar för min del där Dan Baird drar det längsta strået i matchen mot tunga doom/heavy-grabbarna i Grand Magus. Den forne Georgia Satellites-medlemmen upptäckte jag så sent som för en vecka sedan och föll pladask för hans popiga, bluesiga och sydstatsosande rock som bär spår av både Bob Dylan som Neil Young och Tom Petty.
Men som inte den krocken vore nog så tvingas jag välja mellan danska Elvis möter Metallica-fenomenet Volbeat och sydstatsrockveteranerna i The Outlaws. Det får bli sydstatarna som drar mest för min del för även om jag gärna vill se Volbeat så får jag ändå se dom på Metaltown senare i sommar. Sen vet man inte. Nog för att Outlaws kan svänga på skiva så kan dom nog lika gärna sega ihop och jamma sönder en spelning som gamla band kan göra ibland. Men jag får ge dom en chans i alla fall.
Sen skulle man egentligen kolla in doomkungarna i Candlemass som gått från klarhet till klarhet efter att Messiah fick respass en gång för alla men frågan är om jag orkar? Jag skulle även vilja kolla in melodiösa Tyketto som lirar samtidigt men jag tror jag får ta en paus vid istället för sen skall det dansas! Flogging Mollys svängiga punk med irländska toner kan man helt enkelt inte stå still till! Jag har sett dom en gång och hade grava problem med att stå still så detta får varken jag eller ni missa!

Att inte boggiekungarna ZZ Top får avsluta kvällen är en gåta för mig. Dels har dom ställt in sina två senaste Sverigebesök dels tycker jag dom skulle tilltala en större skara folk än kvällens huvudband Twisted Sister. Men oavsett så ska det bli en höjdare att äntligen få se ZZ Top för första gången och detta är det jag ser fram emot mest på festivalen i år. Men innan avslutningen med Dee Snider och hans sminkade gäng kan du avnjuta både progmetall med Seventh Wonder, klassisk rock/metal med Bullet och svenska heavy metal-giganterna Hammerfall men jag skulle hellre rekommendera Over the Rainbow! Detta band bestående av forna Rainbow-medlemmar med Joe Lynn Turner i fronten kan nog bli årets överraskning om du frågar mig. Låtarna har dom ju uppenbarligen och med Richies son, Jürgen, på gitarr så har vi ju i alla fall Blackmore-kopplingen intakt.

Fredagen bjuder på lite allt möjligt som Spock's Beard-gitarristen Neal Morse som på skiva kan sväva ut i lite väl långa proggutflykter för min smak, kanadensiska Thor bjuder på underground heavy metal, den hårdare biten står Deströyer 666 och Voivod för av dom banden jag kan tänka mig att kika på men förmodligen inte kommer att orka. Däremot så finns det en hel del spännande denna dagen som jag vill rekommendera. Framförallt bör ni inte missa The Mountain King himself, Jon Oliva och hans Jon Oliva’s Pain. För er insatta så vet ni att Oliva är en av medlemmarna i Savatage (som borde göra comeback snart eller?) och även live med JOP blir det en hel del Savatage spelat. Jag gillar JOP’s skivor som drar en del åt Savatage-hållet men låtarna kommer som allra bäst till sin rätta live! Detta är ett måste även om du inte hört bandets musik tidigare!
Jag vill även slå ett slag för Unleashed som skall utmana Amon Amarth om festivalens bästa death metal-band. Dessa Stockholmare manglar på i den gamla fina skolan och det att kommer bli rejält tungt när dom drar igång. Tungt lär det också blir när klassiska NWOBHM-legendarerna i Demon äntrar scenen svängigt värre blir det med classic rock-veteranerna U.F.O. .
Krockar gör det igen när den tärde bluesalbinon Johnny Winter svänger sina lurviga sittandes på en stol men hur man kan lägga det samtidigt som Motörhead är för mig en gåta. Dom två drar nog ungefär samma publik skulle jag tro och för mig är valet lätt. Johnny Winter har jag aldrig sett innan och Motörhead har jag bevittnat tretton gånger vid det här laget så valet är som sagt enkelt – jag skall se Motörhead! Jag missar ALDRIG Lemmy och kompani om jag har chansen att se dom, det finns inte i min värld att missa dom. Och ni bör inte missa dom heller! Om ni inte föredrar svenska flumrockarna i Abramis Bramis vill säga för dom lirar också vid denna tid på dygnet men jag kikar på dom helgen efter Sweden Rock istället på Muskelrock.
En stor snackis har det varit och oavsett om du gillar In Flames melodiösa death metal eller inte så bör du inte missa denna spelning med bandet. Få, om någon, hade kunnat gissa att dessa göteborgare skulle få agera avslutare på en av dagarna på Sweden Rock men så är nu fallet och jag tycker det är rätt coolt. Jag föredrar i och för bandets tidigare alster mer och anser att nyare plattor är rätt så kassa men dom är nästan alltid suveräna live. Anledningen till detta är nog bandets fascination för eld, bomber och fyrverkerier. Det är ett skådespel gott nog att deltaga i fyrverkeri-VM med och det är nog som man säger; ju sämre låtar desto mer pyroteknik. Dom skall dessutom dagen till ära damma av lite gamla låtar samt spränga av det dyraste pyrot i bandets historia. Det blir mumma det.

Om ni orkar hänga med så här långt i texten så vet ni att vi är framme vid lördagen och sista dagen för årets festival. Förhoppningsvis har inte festandet tärt för mycket på kroppen så man orkar med även lördagen men som tur är finns det flera band som jag gärna vill se men som jag även kan missa. Forne Judas Priest sångaren Tim ”Ripper” Owens orkar jag inte med, heavy metal-legendarerna Tank vore roligt att se på grund av Dougie White är ny sångare där, Impellitteri ska du se om du gillar gitarrlir, Kebnekajse är ju ett klassiskt svensk folkproggband och ska man se ett AOR-band i sitt liv så bör man nog Journey. Jag vill men kommer förmodligen inte se dom banden jag radat upp men helt utan konsertupplevelser blir det inte för mig heller. Inledningsvis vill jag kika lite på Led Zepplin coverbandet Hildenburg, inte för att jag är ett fan av coverband, utan för att dom ska tydligen vara riktigt duktiga och vem kan säga nej till lite Zeppelin på förmiddagen?
Nej tackar man heller inte till sydstatsveteranerna i Blackfoot som jag i och för sig aldrig har uppskattat fullt ut på skiva men live kan det nog bli andra bullar. Plus att ser jag inte Blackfoot så får jag säkert stryk av min jobbarpolare som avgudar bandet.
Även lördagen bjuder på ett par krockar av rang men är kanske mer förstårliga då dom förmodligen inte lockar samma sorts publik i någon stor utsträckning. Kampen mellan Electric Boys och thrashveteranerna i Forbidden vinner dom svenska elektriska pojkarna för min del. Deras funk rock/metal lockar helt enkelt mer för min del även om Forbidden hade varit kul att se. Även black metal-mästarna Immortal och svenska pudlarna i Europe kolliderar vilket jag inte gillar. Visst Europe är kanske inte mitt favoritband men sist på Sweden Rock var dom oerhört bra så det vore roligt att se dom igen. Men spelar dom ondaste av dom ondaste, Immortal, samtidigt så tvekar jag inte. Jag har önskat Immortal till festivalen mer än någon annan och äntligen är det dags för Abbath att kräka fram sin elaka stämma över Norje. Om någon här på denna jord skall ge röst åt Hin Håle här på ovansidan så är det definitivt Abbath.
Mellan dessa två krockar kan man, om man vill, kolla in Dream Theater som förmodligen är världens bästa band rent speltekniskt. Frågan är om det finns något band som kan visa upp samma briljans hos sina medlemmar. Dock kan det bli tråkigt då dom heller kollar på sina instrument än på publiken. Sist dom spelade på festivalen såg jag bara ”Pull Me Under” så denna gång kanske jag försöker mig på några låtar till.
Störst, bäst och äldst är definitivt festivalen sista band Heaven & Hell! Detta band, som enligt mig består av det riktigt Black Sabbath, var fullkomligt lysande sist dom lirade på Sweden Rock och med en ny skiva i bagaget så kommer detta bli en konsert att minnas. Bara en sådan sak som att den ultimata hårdrockslåten ”Heaven and Hell” kommer att ljuda över Norje Havsbad gör ju att man blir knäsvag av bara tanken.

Som ni märker är det löjligt mycket bra band som ska spela på årets festival och fasen vet när man skall ha tid med att göra det som är absolut roligast att göra på festival – att sitta och umgås vid tältet och snacka skit. Det har nämligen blivit så för mig efter ett antal år som festivalbesökare att den sociala biten blir viktigare och viktigare så när antalet intressanta band ökar så får ju skitsnacket vid tältet stryka på foten. Men värre kan man ju ha det. Dessutom kan det ju i år bli trevligare vid tältet då en ytterligare en camping har öppnat. Förra året var det trångt som fan och med lite otur hade vi haft hela Färöarna under vårat partytält så det vore skönt att slippa i år.

Så se nu till att packa ner tält, biljett, solskydd, regnställ, pilsnern och ett glatt humör så syns vi nere i Norje om några dagar!

Bloggen kommer ju av naturliga anledningar inte att uppdateras på ett tag men nästa vecka kommer en Pre-Report på Muskelrock så kika in då!

/Ulf Classon

Klara band för Sweden Rock festival 2009

Abramis Brama
Alicate
Amberian Dawn
Amon Amarth
Axident Avenue
Babylon Bombs
Black Tooth
Blackfoot
Blaze Bayley
Bullet
Candlemass
Chains
Covered Call
Crucified Barbara
Dan Baird
Dawn of Silence
Deathstars
Decadence
Demon
Deströyer 666
Dream Theater
Electric Boys
Enforcer
Eric Sardinas
Europe
Fall Into Oblivion
Flogging Molly
Forbidden
Foreigner
Fourever
Frontback
Goda Grannar
Grand Magus
H.E.A.T.
Hammerfall
Heaven & Hell
Helstar
Hindenburg
Hot Leg
Hysterica
Imber
Immortal
Impellitteri
In Flames
Innocent Rosie
Johnny Winter
Jon Oliva's Pain
Journey
Kamchatka
Kamelot
Karras
Kebnekajse
Kells
Kivimetsän Druidi
Lechery
Leopard Ladys
Lita Ford
Lujuria
M.A.N.
Marillion
Martina Edoff
Massive Scar Era
Motörhead
Neal Morse
Omnispawn
One Without
Over the Rainbow
Pain
Pilgrimz
Portrait
Powderhog
Psyckadeli
Rage
Riot
Sanitania
Scarlet Drop
Sevendust
Seventh Wonder
Sins In Vain
Soilwork
Soundchaser
Stormzone
Tank
Tarook
The Chair
The Flower People
The Graviators
The Itch
The Outlaws
The Tubes
Thor
Thrill Warriors
Tim "Ripper" Owens
Torch
Tracenine
Trauma Machine
Twisted Sister
Tyketto
U.F.O.
Unfaithful
Unleashed
Uriah Heep
Vains of Jenna
Wasteland Skills
Vision
Witchcraft
Voivod
Volbeat
Yana Mangi
ZZ Top

Sweden Rock Festival slår publikrekord igen!

Följande i kursiv stil är saxat från Sweden Rocks egna hemsida:

"För nionde året i rad slår Sweden Rock Festival publikrekord! Förra årets upplaga av Sweden Rock Festival blev den största musikfestivalen i Sveriges historia med 33200 besökare.
Med två veckor kvar till 2009 års upplaga, som drar igång den 3 juni, står det nu klart att årets festival blir ännu större! Sweden Rock Festival startade under namnet Sommarfestivalen i Olofström redan 1992, flyttade till Karlshamn 1993 och antog då namnet Karlshamn Rock Festival. När festivalen hade växt ur kostymen i Folkets Park i Karlshamn tog vi steget till lilla byn Norje i Sölvesborgs kommun och döpte om festivalen till Sweden Rock Festival. Sedan 2001 har festivalen slagit nytt publikrekord varje år och vår fantastiska och trogna publik bevisar härmed återigen att hårdrocken i alla dess olika former är större än någonsin. Det finns fortfarande ett antal 3-dagarsbiljetter kvar och ett litet antal 1-dagsbiljetter till den 5 juni men sedan är det slut."

Jag tycker det verkligen är skitkul att festivalen ökar men det betyder bara mer trängsel när dom sista banden spelar, längre köer till öl, längre köer till mat, längre köer till ingångar, längre köer till toaletter och trångt på campingen. Det sistnämnda kan i och för sig ha förbättrats i och med att Sweden Rock låtit uppföra en egen camping iår som redan nu är fullbokad men man vet aldrig för det finns gott om nötter från Färöarna och fan vet var som skall tränga sig under ens partytält. Nåväl, det som stör mig mest är att festivalen år för år smyghöjer antalet besökare så det inte skall kännas som ett för stort hopp uppåt i antalet besökare och på så sätt slipper undan med att utöka festivalområdet. Det gjorde dom i och för sig för något år sedan men det räcker inte. Är alla och tittar på sista bandet (eller vilket annat band som helst för den delen så länge alla är där) så blir det så in i helvete trångt! För att inte tala om när alla skall ut! Korvstoppning i backen! Jaja, man får väl vara glad för det lilla och det är den otroligt sköna stämmningen, alla grymma band och så svidare som festivalen medför sig. Men mer om detta om någon vecka då jag kommer med min Sweden Rock Festival Pre-Report!

/Ulf Classon

Och så blev Accept ett coverband...

Ja det är nog tyvärr så för bandet har nu värvat förre TT Quick sångaren Mark Tornillo som ersättare för Udo Dirkschenider och har lirat in två låtar i replokalen med honom och tydligen skall en turné vara på gång också. Inte nog med att denna Tornillo gör ett rätt så uselt jobb så ställer man ju sig frågan; Kan man ersätta en så karismatisk sångare som Udo? Frågar du mig så är svaret ett solklart nej. Vissa band som tillexempel Thin Lizzy och Accept är så starkt förknippade med just en och samma sångare så när dom byts ut så får man endast en känsla av coverband tycker jag. Ta bara Accepts platta "Eat the Heat" tillexempel som såg David Reece ta över sången och även om skivan innehöll ett par bra låtar så var det ju inte Accept man fick höra. Nej, jag föredrar då U.D.O. som idag känns mer som det riktiga Accept än Accept själva för dom har rösten som gjorde Accept lika populärt som dom feta och svängiga riffen.

Lyssna på dom två "replokallåtarna" här:
Balls to the Wall
Flash Rocking Man

/Ulf Classon

I Uffes iPod...

Sitter här och har lite dåligt samvete över att bloggen inte uppdateras så ofta som jag vill att den skall göras men så är det ibland och man kan inte alltid sitta klistrad vid datorn. Men så bläddrade jag igenom senaste Classic Rock Magazine och mina ögon fastnade på deras fasta inslag "iPod Roulette" där dom tar en kändis iPod och trycker på shuffle/random och ser vad som kommer upp sen får kändisen i fråga försvara/kommentera låten lite kort. Ett roligt inslag tänkte jag men ägnade inte mer tid på det. Så efter några pilsners så här på kvällskvisten så kom jag på att detta skall ju jag göra ju! Fast med mig själv då så klart. Så jag drog igång iPoden, tryckte på shuffle och detta kom fram:

Mannhai - Error
Tung stoner-aktig rock med klara 70-tals vibbar! Duellen mellan den whiskey-osande manliga sången och den kvinnliga soulfärgade diton passar ypperligt snyggt in i det feta riffandet! Finsk rock när den är som bäst!!!

Robert Johnson and the Punchdrunks - Blade Runner
Denna svenska duo med Robert Johnson i spetsen lirar jävligt skön instrumentalrock som ofta kan låta som TV och filmmusik. Det svänger något hejdlöst om denna kort låt!

Soulfly - Eye For an Eye
Max Cavaleras Soulfly krossar Sepultura tio gånger av tio och denna låten från bandets debut har snurrat olidligt många gånger i min stereo. Max spinner vidare på Sepulturas sista skiva med sångaren, "Roots", och gör djungelthrash som bara han kan! Tunga riff, fett trummande och Max oefterhärmliga stämma gör denna låten och albumet till en klassiker!

Deep Purple - Chasing Shadows
Kanske inte Deep Purples mest kända låt då deras första plattor inte nådde upp i samma klass som efterkommande alster men här finns trots allt finfin 60-tals hård rock och denna låten är riktigt trevlig. Det är svårt att tro att det är samma band som året därpå bytte sångare till Ian Gillan och släppte "In Rock".

Turbonegro - Gimme Some
Norges svängigaste rockers med glimten i ögat hela tiden rockar som få! "Gimme Some" är ingen personlig favorit men kan jag sitta still? Nej! Rycker det i öltarmen? Ja för helvede!

D.A.D. - Blood In/Out
Min första skiva med dessa danska kungar och satan vad jag älskade "Helpyourselfish" när den kom. Det gör jag i och för fortfarande men jag förstår inte varför jag inte lyssnar oftare på denna skiva nu för tiden. Detta är bandets hårdaste alster och riffen sitter som gammeldansk i strupen!!!

Colin James - Keep On Lovin' Me Baby
Denna kanadensiska singer/songwriter-snubben svänger som få! Med lika delar rock och blues ihop med ett sinne för starka melodier så borde denna man vara ett större namn än vad han är. Colin James är värd att kolla upp för fans av tillexempel Stevie Ray Vaughan.

Deep Purple - Demon's Eye
Jag älskar min iPod! Den vet exakt vad jag vill höra och det är Deep Purple då jag är inne i en väldig lila fas just nu! "Demon's Eye" från "Fireball" är en riktigt lysande låt där Jon Lord och Richie Blackmore som vanligt briljerar med sitt samtspel lika mycket som Roger Glover och Ian Paice gör med att hålla rytmen men som alltid, kronan på verket, Ian Gillan är fullständigt lysande! Tänk om dom kunde ta och lira denna låten i sommar!

Deep Purple - Lady Double Dealer
När man inte trodde det kunde bli bättre så plockar iPoden fram ytterligare en Deep Purple låt! Denna gången från eran med Glenn Hughes och David Coverdale och låten "Lady Double Dealer" från "Stormbringer". Satan vad det svänger om bandets småsouliga hårdrock med denna uppstälningen! Pur magi! Var måhända detta den bästa perioden i Deep Purple karriär? Svårt att säga men bra som fasen är det i alla fall!

Rush - Stick It Out
Sicken avsluting! Ett av världens bästa band och dom är dessutom kanadensare till råga på allt! "Counterparts" är kanske inte Rushs mest kända album men likt förbenat jävligt bra! "Stick It Out" är rätt så mörk och elak i framtoning och det gillar jag. Ett album alla fans av progressiv rock borde äga!

Så det fick bli tio låtar denna gången och vi får se när lusten faller på nästa gång. Jag är lite förbryllad (och glad över iPodens goda smak) över att det blev tre Deep Purple-låtar. Jag har trots allt matat in 12750 låtar med artister från Elvis Presley och Frank Sinatra till Dimmu Borgir och Immortal samt allt som finns däremellan. Men det kanske ändras till nästa gång och då får jag kanske ingen Deep Purple alls. Nåväl, den dagen den sorgen, skål!!!

/Ulf Classon

Hårdrock + Ishockey = Sant!

Jag brukar ofta lite på skämt och lite allvar säga att musik är min passion och ishockey är min religion när folk frågar vad jag har för intressen men oftast är det så. Jag älskar musik och då naturligtvis framförallt hårdrock och metal men när det kommer till ishockey är det på liv och död och musiken får stå vid sidan för en stund. Så det är extra kul att mina schweiziska favoriter Krokus har fått äran att skapa den officiella låten till årets ishockey-VM som går i just Schweiz. Låten som fått titeln "Live For the Action" är en klämkäck liten sak som kanske är lite för smörig för Krokus men klart värd att lyssna på. Dessutom är videon trevlig med massa snygga mål av det schweiziska landslaget och jag som inte visste att dom ens kunde göra mål!

Ta en kik och njut!

/Ulf Classon

Back on track!

Då var databurken tillbaka efter ett nätverkskortsbyte och förhoppningsvis skall det nu bli fart på bloggen igen. Men innan det kommer några längre inlägg så kan jag tipsa om att Sweden Rock Festival nu lagt upp det kompletta spelschemat för årets festival för er som mot all förmodan missat detta och det blev inte så farliga bandkrockar i år men en sak undrar jag över - hur i hela h-vete kan man lägga Immortal samtidigt som Europe! Jag vill ju se båda ju! Snacka om miss från festivalens sida. ;o)

Sen måste ju det meddelas att Nattefrost och Fenriz Red Planet skall släppa en split-CD ihop med namnet Engangsgrill!!! Mästerligt är bara förnamnet (Inte musiken kanske men namnet!)!

/Ulf Classon

Då var dom sista banden till årets Sweden Rock Festival klara och det var en blandad kompott minsann. Dock var det en hel del band jag aldrig hört eller inte hört tillräckligt för att uttala mig om men dessa är klara i alla fall:

Hot Leg
Rage
Deathstars
Vains of Jenna
Babylon Bombs
Innocent Rosie
Witchcraft
Fourever
Hildenburg

Hot Leg är tydligen The Darkness-sångarens nya band och hans oerhört jobbiga stämma är inget för mig. The Darkness lät rätt bra rent musikaliskt men hans röst var outhärdlig. Jag måste dock kolla upp hur Hot Leg låter för man får ju inte dissa ett band utan att ha hört dom…eller?

Rage tycker jag är tråkiga trots att deras heavy metal borde tilltala mig, Deathstars kan kanske va roliga och se med deras glammiga industrimetall men inget jag springer benen av mig för och Innocent Rosie spelar helt okay sleaze/glam metal men knappast något jag gråter över om jag missar och tillsammans med Vains of Jenna och Babylon Bombs så står dom för musik åt alla pastellfärgade musikfans favoritgenre.

Fourever har jag för mig är ett gäng kaxiga metal-tjejer så dom måste kollas upp.

Det är dock givet att jag skall se Witchcraft och deras Black Sabbath-osande 70-tals rock. Dom var fantastiskt bra på Metaltown förra året och kan blir en ritkigt höjdare i år igen tror jag.

Sist ut är svenska coverbandet Hildenburg som fått mycket beröm för sina tolkningar av Led Zeppelins klassiska låtar och även om jag brukar undvika coverband på festivaler så måste jag nog ge detta band en stund av min tid.

Sweden Rock blir som vanligt en festival fullmatad med grymma band men tyvärr är det FÖR många bra band för att det skall vara roligt för min del. Det är aldrig roligt att behöva missa något band man vill se. Men, men, det där brukar lösa sig och jag lovar att återkomma med en pre-report innan jag drar ner till Norje och världens bästa festival!

/Ulf Classon

Datorstrul.

På grund av datorstrul kommer tyvärr inte bloggen uppdateras lika ofta som vanligt dom kommande veckorna men hav förtröstan. Sommaren är på ingång och med den en massa festivaler som vi skall ge er tips om så håll ut kära läsare!

/Ulf Classon

Fler band klara för årets Sweden Rock.

Bättre sent än aldrig som man brukar säga. Nyheten om dom senaste klara banden för Sweden Rock Festival borde ha nått er vid det här laget men jag plitar ner några rader i alla fall.

Att Candlemass skulle bli klara för årets festival såg jag som en självklarhet med tanke på att en ny skiva är på gång och bandet har alltid varit ett uppskattat inslag på festival då dom spelat. Själv ser jag fram emot att få se bandet med nya sångaren Robert Lowe för första gången. Personligen anser jag bandet har blivit mycket, mycket bättre sen Messiah fick respass en gång för alla. Räkna med tunga riff, mässande sång och ett hejdlöst sväng i sommar!!!

Mannen som fått ersätta både Rob Halford och Matt Barlow utan att få vara kvar skall nu ta egna tag och köra solo men för mig kommer Tim "Ripper" Owens alltid vara en tråkig Halford-kopia utan en egen personlighet. Han kan sjunga, ingen tvekan om det, men attans vad tråkig han är! Ska dock bli intressant och se hur han för sin musikaliska inriktning nu när han får bestämma själv. Blir det i samma anda som hans band Beyond Fear så kan det kanske bli bra men han kommer nog fortfarande vara tråkig.

En välkommen comeback på festivalen gör Abramis Brama som med sin 70-tals osande hårdrock på svenska kommer får hela Norje att gunga i sommarsolen!

En av den progressiva rockens största gitarrister Neal Morse skall bli kul att se men risken finns att det bara blir ett enda långt gitarrsolo tror jag. Hans senaste soloplattor har varit utdragna och sega historier om ni frågar mig.

Att Rainbow är ett av dom mest önskade banden för att göra comeback är nog ingen överdrift men kommer det hända? Jag är skeptisk då Richie Blackmore mer och mer kryper tillbaka i tiden och nu hellre spelar på en medeltida luta än en rivig elgitarr. Därför är det jävligt kul att forna medlemmar ur bandet med sångaren Joe Lynn Turner i spetsen gått samman och bildat Over the Rainbow och gett sig ut för att ge oss bandets klassiker än en gång. Men vem skall kunna ersätta herr Blackmore då? Rainbow är ju hans band. Hans son Jürgen Blackmore så klart! Kan han briljera på strängarna som sin far? Nej det kan nog ingen men han kanske kan bjuda på ett leende eller två vilket pappa hade svårt för.

Både Deströyer 666 och Dan Baird har jag aldrig hört så det skall bli spännande att kolla upp vad dessa två kan bjuda mig i musikväg.

/Ulf Classon

Hela "Bible Black" ute nu!

Då har äntligen Heaven & Hells nya singel "Bible Black" haft premiär och satan vad bra det är! Okay det är kanske ingen ny "Sign of the Southern Cross" men det svänger likt förbannat och herr Iommi kan sitt riffande och Dio sjunger lika lysande som vanligt. Nu är det bara att vänta på att plattan skall komma. Väntan blev ju inte lättare tack vare detta helt klart.



/Ulf Classon

Guardians of Asgaard video.

Guardians Of Asgaard ft. LG Petrov


Svenska death metal-kungarna i Amon Amarth gjorde en av förra årets bästa låter i form av "Guardians of Asgaard" och nu har dom förärat den en video och som vanligt sparar bandet inte på krutet och ger oss en supersnygg video. Extra kul är även att Entombeds LG Petrov som gästade på låten på skivan får plats även i videon.

/Ulf Classon

Bible Black!!!

Nu är den snart här!!! Heavens & Hells nya platta "The Devil You Know" skall släppas den 28 april och nu börjar smakproven bubbla upp till ytan. Det må bara vara 37 sekunder vi får höra men det första smakprovet på årets mest emotsedda album retar smaklökarna perfekt mycket och jag vet knappt vart jag skall göra av allt pirr som kryper genom kroppen. Låten är precis så episk som man vill att Iommi, Dio, Butler och Appice skall vara och riffet i slutet på klippet efter refrängen - det låter ta mig fan helt magiskt!!! Detta kan bli hur jävla bra som helst ju!!! Ursäkta mitt språk men jag ser fram emot denna skiva så mycket så förra årets släpp med AC/DC (min favoritgrupp) känns som vilket skivsläpp som helst. Men detta mina vänner är inget vilket skivsläpp som helst. Det är ju Dio vi snackar om här ju! Världens i särklass bästa sångare som tillsammans med Black Sabbath, som dom hette då, släppt tidlösa klassiker som "Mob Rules" och "Heaven and Hell". Två album som med lätthet kvalar in på en hög placering på listan över tidernas bästa album. Att det står Heaven & Hell på omslaget istället för Black Sabbath stör mig inte för alla vet ju att detta ÄR det BÄSTA Black Sabbath oavsett vad dom kallar sig.

Gör nu så att ni smurfar in på bandets MySpace-sida HÄR och lyssnar på klippet så förstår ni kanske min antusiasm.

/Ulf Classon

Ny video med AC/DC!

AC/DC har presenterat sin nya video till låten "Anything Goes". Om det även kommer bli ett singelsläpp vet jag inte men ifall det blir så så känns det som ett rätt så lurigt singelval då låten är den poppigaste bandet skrapat ihop i karriären men samtidigt coolt för jag tycker låten svänger skitbra.

Videon är en typisk "live-video" med bandet på scen men det ger alla er som inte sett bandet live på den nuvarande turnén en chans att se scenbygget som är rätt cool. Kvalitén på klippet är inte det bästa heller men det får duga för denna gången.

/Ulf Classon