tisdag 9 oktober 2012

Bokrecension

Anders Tengner

"Yngwie Malmsteen - Såsom i himmelen, så ock på jorden" 2012



















Att Yngwie Malmsteen är ett musikaliskt geni är ställt utom alla tvivel. Mannen kan spela gitarr som få andra och var under många år i en alldeles egen klass vad gällde musicerande. Men bakom denne gitarrfantom finns det också en väldig massa mörker i form av en ytterst egendomlig uppväxt, sprit och kvinnomisshandel. Mycket kan man ha överseende, men att ge sig på kvinnor på det sätt som dokumenteras i boken är inte och kommer aldrig att vara okej.
Han växer upp i en av huvudstadens förorter tillsammans med en äldre bror och syster och en mamma som troligtvis slåss med en hel del egna demoner och låter barnen göra vad de vill. En uppfostringsmetod som leder till att den unge Yngwie i stort sett överger skolan för att istället spela gitarr. Resultatet bli att han slutligen är rent överjävlig på det sexsträngade instrumentet, men hans sociala färdigheter lämnar en del att önska.
Genom hela boken framstår gitarristen som en mycket knepig människa som inte riktigt verkar veta hur man beter sig bland folk eller hur man behandlar människor på ett korrekt och respektfullt sätt.
Tengner har intervjuat de flesta som någon gång ingått i hans band. Ett band med gigantiska svängdörrar där musikerna på skiva oftast inte var desamma på turnén. Genomgående orsak är att det helt enkelt är väldigt jobbigt att samarbeta med honom.
Jag kan tänka mig att en del kritiker hävdar att det bara är föredettingar och ovänner till Yngwie som uttalar sig, men faktum kvarstår att de allra flesta är helt eniga i sin beskrivning av honom som en många gånger elak och direkt osympatisk människa. Att han är som han är kan också givetvis ge en förklaring till att han kommit så långt som han gjort.
En gammal vän hävdar att Yngwie säkert skulle fått någon form av diagnos i dagens skola och det tror jag personligen själv också, om man nu ska göra en hobbydiagnos som lärare.
Jag tycker boken är oerhört intressant att läsa och ger en ganska klar bild av mannen, myten och legenden. En hel del av det som beskrivs har man hört tidigare, men just misshandel av flickvänner och fruar var nytt för mig. Han har gått åt dem ganska rejält också, vilket bl a exfrun Erika berättar.
En kul story är att han fick sparken av Steeler, första bandet han var medlem av i LA tillsammans med Ron Keel. Han satt till och med och såg på när bandet testade andra gitarrister, vilket ledde till att Yngwie bad om ursäkt för sitt beteende och kröp till korset. För redan i början av karriären och även så tidigt som hemma i Stockholm, så är det hans beteende som sätter käppar i hjulet för honom eller får andra att helt enkelt ge upp och kasta in handduken. Just denna lilla guldbit i historien har enligt Tengner aldrig kommit fram tidigare.
Jag rekommenderar boken varmt åt alla som på något vis är intresserade av musik. Här finns helt otroliga historier av alla de sorter, men som sagt, även väldigt mycket mörker som jag inte själv visste om tidigare.
Läs, plinka på gitarren och inse att om du ska bli riktigt, riktigt bra så får du kanske vara lite av ett svin för att ta dig till toppen.
Yngwie har ju alldeles nyss kontrat med att hans egna bok ska komma ut nästa år. En bok han jobbat på under några år och som troligtvis låtit vänta på sig ytterligare om det inte var för att Tengner skrivit den här. Blir den boken i stil med hans sommarprat tidigare i år, så känns det mindre angeläget att läsa den, men kanske står den egentliga sanningen att finna någonstans i mittfåran mellan böckerna. Den som lever får se.

/Niclas



2 kommentarer:

Kristina Ponting sa...

HEJ! Blir intressant, jag kände hans bror, Bjöörn väldigt väl. Som så tragiskt omkom i SL. Och han var en ännu större talang än vad Yngwe var/är.

Metal Shrine sa...

Där ser man.