"Bringing metal to the children: The complete berzerker´s guide to world tour domination" 2012
Zakk Wylde med Eric Hendrikx
Zakk Wylde är kul. Senast jag intervjuade honom drog han själv långt över den tilldelade tiden och fortsatte berätta den ena roliga historien efter den andre. Oftast inkluderade dessa historier människorna runt omkring honom och var av de grövre slaget, men ändå roliga.
När nu Zakk öveför allt sitt snack till en bok skulle man kunna tro att man skulle komma att bjudas på en total skrattfest, men så är inte fallet. Boken är en enda lång upprepning av pubertal humor som mest håller sig kring de nedre regionerna och uttryck som ”sucking cock”, ”ass gaping” och ”anal cavity” fullkomligen svämmar över på varje sida. Kul en gång, men mindre underhållande tionde gången. Och jag fascineras alltid av män som är uppslukade av bögskämt, som grovarbetare som till vardags är groteska homofober, men som på fyllan hela tiden ska torrhångla och brottas med polarna. Hhhmmm...
Boken ska ses som en självbiografi med invävda tips om hur du överlever som nyfödd rockstjärna. Saken är den att hade herr Wylde fokuserat på att bara berätta sin personliga historia om uppväxten och hur han kom att bli den han är, hade boken säkert varit betydligt mer givande. Nu blir det väldigt intetsägande som helhet med några få passager som verkligen berättar något och som samtidigt får en att dra lite på smilbanden. För i boken finns det faktiskt en del berättelser om hans tid med bl a Ozzy och BLS som är minnesvärda och kul, men när han för femtioelfte gången slänger ur sig hur han ”jackhammered my cock into submission” undrar man på vilken mental nivå skäggmannen ligger på? Hade en nybakad rockstjärna på 20 vårar skrivit en bok som denna hade det varit mer förståeligt, men likväl lika obegripligt. När man sitter inne med gåvan att berätta historier på ett underhållande sätt, som Zakk faktiskt gör, är det en otrolig besviklese att läsa en bok som denna. Med allt det han har varit med om och sett hade han kunnat välja ett betydligt mer seriöst sätt att ta sig an det skrivna ordet.
/Niclas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar