Intervju med Vidar Landa i Kvelertak.
Norska Kvelertak hyllas världen över och i mitt tycke förtjänar de varenda positivt ord som går att finna. Ett ytterst intressant band, som går från klarhet till klarhet och just nu är aktuella med album nummer två, "Meir".
När bandet anlände till Rom hade jag nöjet att få ringa upp Vidar för ett litet samtal. han berättade då bl a att man på "Meir" frångått texterna om nordisk mytologi som genomsyrade debutalbumet. Främst för att inte måla in sig i ett hörn och istället kunna bredda lyriken något.
Hur kom det sig att ni hamnade i Salem, Massachusetts till att börja med?
Vidar: Det var på grund av producenten. Alla i bandet gillade honom och vi skickade ett meddelande via myspace faktiskt och frågade om han ville vara med i produktionen på något sätt. Vi skickade våra demos till honom och han älskade dem och svarade inom några timmar att vi skulle komma över till Salem och jobba med honom.
Hur länge var ni där den här gången? Ni spelade ju även in första albumet där.
Vidar: Ja det gjorde vi. Vi var där i ungefär fem veckor och det var samma procedur som första gången.
Hade ni alla sånger klara innan ni gick in i studion?
Vidar: Den här gången hade vi demos av varje låt, så det mesta var i stort sett klart innan vi gick in. Vi spenderade den mesta tiden med att arbeta med ljud och bara göra klart saker.
Av de demos ni hade gjort, fanns det låtar där som inte kom med på albumet?
Vidar: Nej, vi hade bara 11 låtar och det var de som kom med på albumet. (skrattar)
Vilka är de huvudsakliga låtskrivarna i bandet?
Vidar: Det är BJ, vår gitarrist.
Hur går det oftast till när låtar skrivs?
Vidar: Oftast är det en idé eller en hel låt i demoform.
Blev albumet så som ni tänkte er eller ändrades det under själva inspelningens gång?
Vidar: Alla låtar blev som vi tänkt oss, men när allt sedan var klart och jag lyssnade på det, lät det mer som ett rockalbum, speciellt om man jämför med första albumet. Soundet är mer öppet och dynamiskt och det låter större.
Hur såg en dag ut i studion? Jobbade ni nio till fem?
Vidar: Vi gick ofta in i studion runt elva eller tolv på dagen och allt som oftast var vi klara omkring åtta på kvällen. Det var ganska långa dagar.
Jag läste i en annan intervju att ni inte var så imponerade av staden Salem, trots dess historia med häxeri och annat.
Vidar: Nej, det var ganska fjantigt. Salem är känt för häxrättegångarna, men nu är det mer som en tramsig stad för tonårigt Halloweenfirande och är inte speciellt inspirerande på så sätt. Det är dock en vacker stad, väldigt liten och det finns en hel del galna människor där. Kanske saknas det ett mentalsjukhus för det är en väldans massa konstiga människor som går omkring på gatorna. Det är inte inspirerande, men ganska kul.
Damien Echols, från de så kallade West Memphis 3, bor i Salem.
Vidar. Gör han? Det visste jag inte.
Nästa gång ni är där borde ni söka upp honom och skriva en låt tillsammans.
Vidar: Ja, bra idé.
Ni sjunger på norska. Tror du att det på något vis kan bli ett hinder längre fram?
Vidar: Jag vet inte. Det har inte varit ett hinder så här långt. Det är svårt att säga och vi tänker faktiskt inte så mycket på det. Så här långt har det bara varit en fördel för oss och det gör att vi står ut lite från andra band. Speciellt alla andra icke engelskspråkiga band, som sjunger om samma gamla klichéer på dålig engelska. Jag vet inte. Vi är inte ett speciellt ambitiöst band och vi har i stort sett uppnått allt vi ville göra och allt som händer från och med nu är mest en bonus.
Sjunger publiken med på norska när ni exempelvis turnerar i USA?
Vidar: Ja, det gör de faktiskt över hela världen. Till och med när vi spelar nya låtar som ingen hört ännu. De sjunger till och med till själva riffen. När vi spelar exempelvis ”Blodtörst” sjunger de med till riffen och vi brukar sluta spela, vilket är jäkligt coolt. De har ingen aning om vad de sjunger utan de diggar bara.
Vad var det som fick in er på den norska mytologin, som ni sjöng om på första albumet?
Vidar: På nya albumet har vi inget sådant med, men på första handlade texterna mycket om mytologi. Främst för att det bidrar till bra texter, speciellt när det gäller hårdrock. Jag menar, vikingar är jävligt tuffa! På senaste albumet handlade det mer om att Erlend (sång) inte ville måla in sig i ett hörn och vara tvungen att sjunga om nordiska gudar för evigt. På senaste albumet handlar texterna om allt möjligt och har egentligen ingenting att göra med Loke eller något liknande.
Man var ju nästan lite rädd för att ni skulle bli ett nytt Manowar och bara sjunga om vikingar och svärd.
Vidar:
Jo, det kan man bara göra för en kort stund. (skrattar)
Har er hemstad och platserna omkring på något vis inspirerat er musik?
Vidar: Jag vet inte. Kanske i några av låtarna på första albumet där man kan höra lite folkmusiktoner. Det brukade finnas en ganska bra hardcorescen i vår hemstad och vi inspirerades en hel del live av att gå och se alla dessa galna hardcoreband, som bjöd på galna liveshower. Det var det som fick oss att vilja spela från början och bli ett galet liveband, så det var ganska inspirerande. Förutom det så var det nog inte speciellt.
På tal om galna liveband, så finns det ju ett ganska kul klipp på er från Indonesien, när ni tar med er hela showen ut på gatan.
Vidar: Ja, det var I Singapore. Det blev en riktigt bra show. Vi kom direkt från Australien och vi stannade i Singapore på hemvägen. Någon bokade en konsert och vi åkte dit tidigt på dagen och stället var i stort sett bara en lång hall med en bar. Det fanns ingen riktig scen utan vår trummis och alla vi andra stod direkt på golvet upp mot väggen. Baren var fullsatt, kanske 80-100 personer, och det gick från att vara en sådan där show man tror ska bli en ren katastrof, till att bli ett av de coolaste gigen vi gjort. Vi gick ut på gatan i sista låten och alla följde med efter. Vi stoppade trafiken och folk blev som tokiga.
Har ni filmat några konserter för en framtida livedvd?
Vidar: Just den grejen filmade vi inte själva, men på den här turnén har vi haft med oss två kamerakillar på tre konserter och vi filmade även konserten vi gjorde på The Electric Ballroom i London. Vi har inga planer på en livedvd just nu, men vi försöker filma så mycket vi kan när vi ligger ute på vägarna. Ibland har vi professionellt folk med oss och ibland filmar vi oss själva. Vi har definitivt en massa bra material för ett framtida släpp.
Inga planer på ett livealbum eller kommer det kanske i samband med en livedvd?
Vidar: Jag vet inte riktigt om det är aktuellt. Blir det något så blir det en livedvd. Vi har bara två album ute, så jag vet inte. Vi kan göra det senare.
Vad kan du berätta om det fantastiska omslaget?
Vidar: Åter igen är det John Baizley, sångaren i Baroness. Han gjorde omslaget till första albumet och ville även göra detta. Vi skickade lite anteckningar till honom om vad låtarna handlade om och så hade han total frihet att göra vad han ville. Det blev väldigt bra. Hans teckningar är helt fantastiska och han är en väldigt cool kille.
Ni kan ju säja det som tryck för inramning!
Vidar: Jag tror han gör det och jag tror vi ska få några också, men jag är inte riktigt säker. Det är många som hela tiden frågar efter det.
Hur ser turnén ut nu?
Vidar. Vi spelar på en del festivaler i sommar och sedan åker vi till Japan och Australien i september och oktober och sedan gör vi om allt igen. (skrattar)
Då är ni upptagna resten av detta året och även in på nästa år?
Vidar: Ja, så blir det.
Ni spelade med Foo Fighters vid något tillfälle och mötte Dave Grohl. Är han så trevlig som alla säger?
Vidar: Jo, han var supertrevlig, även om det bara handlade om ett möte på tio minuter. Han framstår verkligen som den kille alla framställer honom som. Å andra sidan kan jag inte riktigt säga det efter bara tio minuter, men han var cool med oss. Vi var det enda norska bandet han kände till så han bjöd in oss som förband till dem.
När ni turnera just nu, kör ni headline då?
Vidar: Ja, här i Europa och Skandinavien och i USA. I USA har vi med oss Black Tusk och Cancer Bats.
Hur väljer ni ut vilka låtar ni ska spela från senaste plattan?
Vidar: Tja, vi plockar ut våra favoriter och de låtar som passar i setlistan tillsammans med de gamla. Kanske ändrar vi runt lite efter hand, men vi försöker bara hitta de låtar som passar in bäst för att göra det så dynamiskt bra som möjligt.
/Niclas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar