fredag 21 februari 2014

Intervju med Copenhells grundare Jeppe Nissen.


























Jag blev nyligen kontaktad av den danska festivalen Copenhell och de undrade om jag skulle kunna hjälpa till att "spread the word", så att säga. Självfallet förstår jag att jag troligtvis bara var del av ett massutskick, men de var väldigt på och ville samarbeta.
Sagt och gjort. Jag tänkte att en intervju med någon i toppen av festivalkedjan kunde vara kul och när de omgående satte mig i kontakt med grundaren Jeppe, kändes det extra kul. Vi kom överens om att jag skulle maila över ett gäng frågor, vilket jag gjorde omedelbums. Problemet med Q&A´s via mail är att det kan bli vad som helst. Ena gången kan du få tillbaka 5 ord och nästa gång en mindre uppsats. Tack och lov bestämde sig Jeppe för att göra det senare.
Här har ni nu lite svar från Jeppe angående Danmarks största metalfestival.

Vem är Jeppe Nissen? 

Jeppe. Jag är 39 år gammal, bokare, grundare av och festivalboss för Copenhell, samt promotor för Live Nation Danmark de senaste 10 åren. Jag har tidigare arbetat på ett mindre spelställe i Roskilde samt bokat artister till Roskildefestivalen. Älskar metal, kött, öl, tecknade serier och metal.

Hur började Copenhell? 

Jeppe: Vi startade Copenhell 2010 efter att ha haft idén i ett par år. Vi tyckte att det fattades en festival i Danmark med fokus på den hårda musiken. Dae har alltid funnits många bra festivaler i Danmark, men aldrig en stor festival bara för hårdrock och metal. Alla länder omkring oss har ju stora och bra festivaler, så därför tyckte vi att Danmark också skulle ha en. Där var helt klart ett stort svart hål vad gäller det.

Vad är din roll på festivalen? 

Jeppe: Jag är festivalledare för Copenhell, men bokar även alla band och tar hand om all kommunikation, samt håller på med all artwork och grafiska uttryck. Det är något jag tycker är väldigt viktigt, så det lägger jag mycket tid på.

Hur ser arbetsåret ut från det att festivalen slutar fram till kommande festival året efter? 

Jeppe: Det är mycket av en ständigt pågående process, men den stora arbetsbiten sker från jul fram till själva festivalen. Jag tänker redan nu på 2015, men oftast så är det ganska lugnt direkt efter festivalens slut och vi ”sover”. En tung, gotisk sömn. Sedan startar vi upp så smått när det nya året tar vid och då ägnar vi en hel del tid åt att utvärdera vad som fungerat och vad som var dåligt. Därefter kör vi igång och arbetar framåt. Jag skickar ut bud på de stora namnen redan i augusti/september, ”so there is no rest for the wicked.”. Sedan handlar det mycket om att få alla detaljer på plats inför nästa år – antal band, antal scener, vilken mat vi ska ha, vilka sponsorer, hur mycket eld, vilket biljettpris och hur mycket öl? – well, det ger sig självt. Helt galet mycket öl!

Ni siktar på att bli en av Nordeuropas ledande festivaler. Har ni nått ert mål? 

Jeppe: Nej, det har vi inte ännu och jag tror också att det kommer ta lite längre tid. Vi firar 5-årsjubileum i år och vi tycker själva att vi efterhand har blivit mycket bättre på att anordna Copenhell, men det finns fortfarande saker vi kan bli bättre på. Men publiken gillar att komma till Copenhell och det är det som betyder mest. Jag tror att vi har kommit en lång bit på vägen. Vi har skapat en festival som tar genren och vår publik seriöst till 100%, men som även har glimten i ögat och vi gör riktigt mycket för vår publik. Vi är helt klart på rätt väg.

Hur kom festivalen att placeras där den nu ligger? 

Jeppe: Vi hade flera olika idéer över lokaliseringen, men efter att vi varit ute och sett Refshaleöen var vi övertygade. Det är det perfekta området för en metalfestival. Området ligger bara 15 min från Centralstationen (och bara 8 min från Christiania) och är ett gammalt nedlagt skeppsvarv. Historien i sig är ganska otrolig då det byggts jättestora skepp i stål och metall och människor har arbetat med tunga verktyg och gnistor och eld har sprutat omkring dem. Dessutom har de druckit mängder med öl samtidigt. Sammanhanget är perfekt. Områdets historia är ganska speciell, samtidigt som det är ett bra område att vistas på. Det är rått, hårt, extremt och hela platsen vilar på betong, så det blir ingen lervälling om det regnar och vi kan spela hur sinnessjukt högt vi vill!

Hur stor publik drog förra årets festival och vad var din personliga höjdpunkt? 

Jeppe: Det var lite över 10.000 männsikor förra året och det var väldigt bra. Det var en superbra festival med mycket hög stämning. Musikaliskt var det väldigt stort då King Diamond gick på scen – på hemmaplan i Danmark efter att ha varit borta i 9 år och efter en svår sjukdom. Return of the king. Och Danzig, Alice in Chains och Parkway Drive levererade också. Annars är en av höjdpunkterna alltid stämningen därute. Folk är så glada och festliga och det är en fullkomligt unik stämning. Alla som har varit på Copenhell, även de som inte är inne på metal, är vilt överraskade över den glädje och kärlek som finns mellan människorna. Det är ett sällskap och en skitkul fest.

På vilka punkter skiljer sig årets festival från 2013? 

Jeppe: Som sagt, vi lägger mycket tid på att utvärdera och förbättra oss. Vi gör en stor publikundersökning under varje festival, som vi sedan använder i vårt kommande arbete. Vi lyssnar på vad vår publik har att säga och ser om vi kan göra saker och ting bättre. Generellt sett är det en ännu bättre festival, men det är också en större festival i och med att vi lyckats boka ett toppnamn till 2014 i form av Iron Maiden. Dessutom utvidgar vi festivalen till tre hela dagar och kommer ha flest antal band till dags dato. Det blir fullt blås i år!

Hur stor grupp jobbar med festivalen på heltid och vilka är arbetsuppgifterna? 

Jeppe: Vi är tre i Copenhells styrelse, där jag själv ingår, och så finns det en produktionsansvarig och en sponsoransvarig. Det är de tre benen på festivalen. Sponsordelen, som ser efter de ekonomiska avtalen, den produktionsanvarige, som styr hela platsen, alla crew och scenerna och sedan är det jag, som står för allt innehåll på festivalen, band, marknadsföring och kommunikation. Vi arbetar alla på Live Nation och har parallellet med det arbetet en massa andra uppgifter att ta hand om. Vi har även fyra till fem praktikanter varje år, som är till jättestor hjälp och så har vi en sekretariatsledare som styr upp hela skiten. Vi har ungefär 800 genialiska frivilliga på Copenhell varje år och även en massa avlönad personal i form av crew och säkerhet, så det är en stor operation.

Inspireras ni mycket av andra festivaler i arbetet med förbättringar? 

Jeppe: Ja, det gör vi. Varje år åker vi runt på en massa andra festivaler och ser hur de gör saker och ting. Wacken, Hellfest, Inferno, men också en massa andra festivaler som inte har metal. Idéerna kan komma från många olika håll, men mest av allt försöker vi komma på saker själva. Det är bra att inspireras, men inte så coolt att kopiera. Vi lägger mycket tid på att komma på nya idéer för underhållning, installationer och inrättningar. Vi har fixat ett ”Smadreland”, ett område dit publiken kan gå in och slå sönder bilar, tvättmaskiner och annat kul. Och ett annat ställe där man kan kasta yxa. Det är kul.

Hur är tanken bakom festivalens årliga maskot? 

Jeppe: Hela grundtanken med att ha en maskot som byts varje år, är något som jag arbetat mycket med. Jag älskar artwork och har suttit i timmar med LP-omslag och CD-omslag och lyssnat på musiken och jag tycker det de passar ihop så mycket. Idag är det ju mycket downloads och streaming och omslaget är 1x1 cm på din datorskärm, men det är ju inte kul för någon. Det är bara skit. Jag vill därför hylla det grafiska och de människor som gör så fantastiska saker, genom att låta en ny konstnär som arbetat med metal eller liknande, göra vår maskot varje år. Och vi trycker upp det på billboards och posters så hårdrockskonsten visas i större storlek och kommer folket till godo.Det är bra med riktigt artwork i gatubilden. Årets maskot har gjorts av tyske Florian Bertmer, som tidigare har jobbat med band som Converge, Napalm Death, Pig Destroyer och The Dillinger Escape Plan. Han är lite mer modern i sitt uttryck än de tidigare (Derek Riggs, Ed Repka, Joe Patagno) och det tycker jag vi behövde i år. Han har utgått från våra scener Hades, Helvetet och Pandemonium och skapat ”King Belial – Ruler of 80 legions in Pandemonium”. Jag tycker verkligen att den blev bra. Den ser tillförlitlig och vänlig ut, men är... Satan.

Beskriv känslan när det blev klart att Iron Maiden spelar på årets festival? 

Jeppe: För helvete, det var ju superkul! Och det firades med en Trooper-öl. Det var en lång förhandling och en lång process innan allt kom på plats, så det gjorde också att det var extra fantastiskt när det väl var i hamn. Iron Maiden för fan! Det kommer bli så stort och det är ju också extra härligt att vi kan presentera ett så stort och legendarsikt namn efter endast fem år. En relativt liten festival tillsammans med 40 andra metalband – det blir en mycket stor junikväll på dansk mark...

Har du några personliga drömbokningar för framtida festivaler? 

Jeppe: Ja, självklart. Det finns många band i många olika genrer som jag gärna ser på Copenhell. Det första budet jag alltid lägger är på Bolt Thrower. De är så jäkla bra! Det har inte hänt ännu, men förhoppningsvis någon gång. Annars är ju stora akter som Black Sabbath, System Of A Down, Slipknot och Tool alltid på önskelistan, men vi har förhoppningsvis många år framför oss och en möjlighet att få igenom det. Jag hoppas också att det under de kommande åren kommer fram några nya spännande band, som kan headlina och verkligen krossa stället. Jag hoppas verkligen det finns några drömbokningar därute som jag ännu inte vet om.

Vilka är dina fem höjdpunkter från första festivalen 2010? 

Jeppe: 1. Att publiken tog emot festivalen så bra som de gjorde. 2. Behemoth – de gav en otrolig konsert där allt nådde ett högre tillstånd. Publik, band,vädret och stämningen. 3. Joe Petagno (Motörhead) trodde på konceptet och gjorde den första maskoten. 4. Deftones levererade också över förväntan – efter att ha varit ”nere” en del år, var det tillbaka på Copenhell med full styrka. Och dessutom gick Chino upp på scen med en Copenhell-hoodie. 5. Vi gjorde fanimej det!

Vad har varit jobbigast i arbetet med festivalen så här långt? 

Jeppe: Det är ett enormt uppdrag att anordna en festival, så det blir många sena kvällar och svåra val. Hade man haft mer tid hade det säkert varit lättare, men det är ju som det är. Copenhell vann ett pris 2011 för det bästa arrangemanget och det delades ut av den största danska tidningen. Vi kom före Cykel-VM, någon teater och andra arrangemang. Det var verkligen stort, för det är många som menar att det vi gör inte är kultur. Men det är det ju. Det är lika mycket kultur som teater, film, opera, konst eller vad som nu finns därute. Om inte mer. En sådan händelse eller bra feedback från publiken kan få en att glömma allt det svåra. Det eller att boka Iron Maiden.

/Niclas

Inga kommentarer: