Jag träffade Oscar i samband med lanseringen av senaste alstret med Hammerfall. Nu blev det ett nytt snack i samband med att Hammerfall spelade på Metaltown.
Samtalet kom bl a att handla om sponsordeals, klubbturnén och boken om Hammerfall.
Hur har det gått med turnerandet?
Oscar Dronjak: Väldigt bra. Vi har ju hållit på rätt länge, eller länge... vi har hållit på i ett år drygt med den här skivan, så det är ju ett tag. Men vi gjorde ju en klubbturné i mars för första gången på 12 år eller... 1999, ja 13 år till och med.
Är en sådan turné roligare?
OD: Nja, det var väldigt avslappnat och lugnt. Vi körde ju omkring med en sådan där van, en Crafter som vi hade packat full med skit. Det var ju inte allt vi har med det räckte ju till det vi skulle göra. Det var väldigt behändigt. En gitarr-rig där och en gitarr-rig där. Det var ingen stress och inget i produktionen som kunde gå snett och det var jävligt skönt. Och vi har ju inte varit ute på den svenska landsbygden och det var jävligt roligt att spela för folk som kanske inte sett oss.
Märker man det i de orterna som kanske aldrig får besök, att de går mer igång eller?
OD: Vi gjorde ju ganska många spelningar och jag trodde nog att det skulle vara så på vissa ställen och det var det, men inte på alla. Vi är ju ändå i Sverige och låt oss säga att det är en sorts nattklubb och det öppnar tio och stänger två och vi lirar tolv till halvtvå, folk är jävligt fulla när vi börjar och de är ju inte mindre fulla när vi går av. (skrattar) Det spelar väldigt stor roll också, hur man upplever att folk reagerar.
Är det speciellt svenskt?
OD: Ja, det tror jag. Kanske inte speciellt svenskt, men nordiskt. Spelar man i Tyskland så har de ju konserter på ett helt annat sätt, hela tiden och i mindre städer och folk där är ju inte rädda för att åka ett par timmar i bil, så det blir en helt annan grej där. Alkoholkulturen i Sverige är ju som den är och det är ju inget att göra åt det.
Nej, det är inget amn ändrar på i första taget.
OD: Nej och det är inget man vill ändra på heller. Folk får göra som de vill. På vissa ställen när vi kom så såg nog folk det mer som en ursäkt för att festa än att de tänkte ”Fan, det är Hammmerfall som kommer!”. Samtidigt var det en rolig händelse för dem, så det var väldigt varierande publik. Det kan jag tänka mig.
Jag fascineras lite av det här när man är på festival, att folk betalar dyra pengar för biljetten och att ta sig dit och sedan börjar de kröka 12 på dagen, däckar vid 14 och missar fem band.
OD: Nej det är ofattbart. Alla har ju olika anledningar och många ser det mer som festivalupplevelsen och skiter i musiken eller vilka band som lirar och man festar och hänger med folk och det kan jag absolut förstå. Jag har ju varit på miljoner festivaler själv genom åren, när vi inte har spelat och jag har ganska bra disciplin när det gäller sådant. Jag vet att det och det och det vill jag se och då går jag och ser dem. Men alla har ju sin ribba för vad man tycker är viktigt.
När kommer Hammerfallvinet då? Nu släpper ju varenda band ett vin eller en öl.
OD: Ja, det är väl inte omöjligt att det kommer någon gång, men jag dricker inte rödvin så jag är inte så intresserad.
Ok. Ja, Slayers rödvin var ingen höjdare. Jag drack ett glas tidigare.
OD: Ok, nej rödvin smakar precis likadant för mig och jag tycker det är vidrigt, så du frågar fel person.
Det här med bilen och reklamkampanjen? Är det att de kontaktar er och vill köra en cool grej eller...?
OD: Jag vet inte riktigt hur det började om jag ska vara ärlig. Kan hända att det var så, men vår manager har ju arbetat fram den här dealen med dem och jag vet inte vem som tog första kontakten. Det är ju en jättestor grej och hårdrock och ett bilmärke är ju inte så vanligt, men hittills har det varit klockrent. Vi har ju en lång jävel, det finns ju olika modeller, och den kör vi runt med och sedan har de specialbyggt en som vi kan ha som en transportbuss. Vi åker ju inga långa sträckor så det är inget märkvärdigt, men det har funkat skitbra. Ett perfekt upplägg just med den klubbturnén vi gjorde. Alla kunde åka i den och de gånger det behövdes så åkte gitarrteknikern med i utrustningsbilen och så var de där lite tidigare och satte upp grejerna. Hur smidigt som helst.
Ni är ju ändå ett etablerat band. Kommer det mycket sådana grejer? Sponsorgrejer att hänga på?
OD: Nej, det tror jag inte. Jag är inte så mycket för sådant och är framåt och så, men det är nog mycket över en öl det händer, en slump så. Folk kastar ju inte grejer efter oss. De vill nog veta vad de ska satsa på och så.
Det måste ju ändå vara en balans som artist vad man tackar ja till och vad det ska ge i framtiden och cred och så?
OD: Det skiter jag i, men om det kan ge oss någonting så är det ju värt det. Om det är en produkt jag tycker är grym så är det ju också jävligt roligt annars kan jag inte ställa mig bakom det till hundra procent. Det är med Volkswagen är ju en helt annan grej och på en helt annan nivå, men låt oss säga en gitarr till exempel, jag spelar ju inte på vilken gitarr som helst bara för att de ger mig den gratis. Det gör jag ju för att jag tycker om dem.
Hur länge kör ni på med plattan nu då?
OD: Med detta (Metaltown) så är det sju eller åtta gig till och sista giget är i slutet av augusti i södra Sverige, Helgeåfestivalen. Vi ska faktiskt ta en paus på nästan två år eller ett och ett halvt i varje fall. Planen är den att det här året händer det inget mer efter augusti och sedan hela nästa år så ska vi inte göra någonting. Inga gig eller så och sedan är tanken att det ska komma en ny skiva 2014. Jag ska skriva en bok om Hammerfall och det blev klart för några dagar sedan. Vi har pratat om det ett tag. Vi firar ju 15-årsjubiléum som skivartist i år och nästa år firar vi 20-årsjubiléum som existerande band, så det finns mycket att ta av. Vi har ju gjort en jävla massa grejer som kanske är kul för folk att läsa om. Jag tänkte att jag skulle författa det ur mina ögon, så ser jag på tiden med Hammerfall.
Tar du hjälp av någon annan?
OD: Självklart... men nej, inte så. Absolut inte. Jag skriver det själv. Det skulle aldrig falla mig in att ta hjälp av någon annan eller det skulle jag väl så klart, men jag vill inte. Jag tycker det är roligt att skriva och jag är ganska bra på det också, vad gäller att formulera mig och så. Sedan får man ju se hur det är att skriva en hel bok. Jag tror att om man tycker något är jättekul och man inte är helt ute och cyklar eller är uppe i molnen... för jag kommer ju få hjälp av förlaget så klart, då tror jag att om man brinner för något så tror jag att det funkar. Det var ju så vi startade Hammerfall. Det vara bara "Vi tror stenhårt på det här, skit i allt annat!" och så blev det något av det.
Är det bara tänkt för svenska marknaden?
OD: Den ska skrivas på svenska och det är grunden, men jag har pratat med fölaget och det är också medvetna om att vi har en väldigt bred fanbas i många länder, så en översättning till engelska viil de också men det kommer ju inte ske i första steget. Först vill de väl se hur det går, men jag tror att den borde översättas till tyska också för vi har en rätt stor marknad i Tyskland och vi har pratat om det, men det är bara löst snack än så länge.
Blir det berättat i kronologisk form eller?
OD: Ja, jag är en... jag tycker att det är väldigt viktigt. Jag gillar inte att hoppa fram och tillbaka och det går inte i en biografi som täcker 15 år. Det måste vara kronologi i det hela, så det kommer att bli en... "comprehensive study" brukar man ju säga på engelska. Jag gillar statistik också och håller koll på mycket sådant. Det ska vara rätt. Biografin på vår hemsida, om den finns kvar, har ju jag skrivit och den är ju på 10 kapitel eller så. Det är fakta och står det där så stämmer det och så är det tänkt att boken ska vara.
Coolt. Jag snackade precis med Mattias Kling här ute och hans bok om Europe, men han tog ju tjänstledigt och gick därför back som bara den. Nu sa han att det var 300.000 kronor.
OD: Ja, jag läste faktiskt den boken förra veckan och det är samma förlag som ska göra boken.
Ja ja, Kalla kulor. Vi stod precis och pratade om det och att de spottar ur sig böcker nu. Alice Cooper, Toni Iommi.
OD: Ja det kommer massor men det finns ju en marknad för det. Jag har inte läst många rockbiografier än så länge, men jag har ett gäng hemma som jag ska ta mig igenom. Jag har läst Klings bok och Kee Marcellos läste jag också.
Den är också bra. Jag gillar den.
OD: Nja, den känns lite som att han är uppe och svävar. Jag tyckte inte om den av den anledningen att han försöker fylla ut några där han inte kommer ihåg vad han gjorde och det kändes helt ointressant att läsa. Han knarkade ännu mer och det hade man ju fattat att han gjorde. Nu ska jag ju inte snacka skit för den var ju intressant, men det som var tråkigt var att det var inte knarkhistorien där ”Åh, så gjorde han det här helt sjuka!”, utan det vara bara ”... och så satt vi och tog en lina till.”. Det hände ju ingenting, men jag kan tänka mig att han inte kom ihåg. Det var jäkligt intressant att läsa båda två back to back.
Jo, det gjorde jag också, så man fick båda sidorna där.
OD: Ja, jag hade ingen aning om vem Thomas Erdtman var innan jag läste Kees bok. ”Va fan är det här för en jävla snubbe?” och så var det ju massor om honom i Klings bok.
Har du under alla dessa år för någon form av dagbok eller liknande?
OD: Nej ingenting. Möjligen lite, lite grann under några år men det är ingenting som spelar någon roll. Allting kommer att komma från research och intervjuer med bandmedlemmarna får jag ju göra. Jag tänkte faktiskt presentera alla bandmedlemmarna. Framförallt de som är med nu, men även Stefan och Magnus för de var med så länge och även de som var med i början också. Famförallt Jeppe (Jesper Strömblad) för han var ju väldigt viktig i början. Det är ett jätteprojekt.
Ja, jag kan förstå att man behöver ett och ett halvt år för det.
OD: Nja, jag räknar nog inte med att det ska ta så lång tid. Jag får ju sätta igång också, men jag hoppas att det inte kommer att ta längre än några månader när man väl börjar skriva. Men det är första gången jag skriver något som är längre än några sidor.
Coolt. Jag tackar!
/Niclas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar