Skivrecension
Status Quo
"Quid pro quo" 2011
Visst är det så att Status Quo återanvänt samma riff gång på gång, men precis som med AC/DC funkar det allt som ofatst väldigt bra ändå. Jag har aldrig varit ett hängivet fan och i skivsamlingen hemma finns endast några fåtal vinylplattor, men det går sällan att värja sig mot den gungande boogierock bandet harvat med i snart 50 år.
Nya "Quid pro quo" är för tillfället något av det roligaste jag hört på länge. Det svänger som tusan på sina ställen och Francis Rossi visar att han minsann fortfarande kan snickra ihop fullt vitala nummer som kan sparka igång vilket lik som helst.
Spår tre och fyra, "Dust to gold" och "Let´s rock" är alldeles formidabel rock som får en att tro att gammal verkligen är äldst. Tänk att kunna klämma ur sig låtar av sådan klass när du passerat 60. Det är minsann få förunnat. När året ska summeras kommer just "Dust to gold" ligga högt på min egen lista.
Visst skulle bandet ha kunnat sålla lite bland de 14 spåren och plattan hade då blivit än mer solid, men man kan inte få allt här i världen. Just nu i denna stund rockar Status Quo bättre än de flesta andra i samma genre och ålder och en liten nätt sak som "Leava a little light on" får mig att tro på rockens framtid, även om den skrivs av åldermän.
Hail Quo!
Betyg 4/5
/Niclas