Senaste Traderaköpet!



För en mycket billig peng budade jag hem den här lilla godbiten. Omslaget på mitt exemplar har ett annat foto och är troligen en uppdaterad utgåva som gavs ut 1984.
Originalet ska ha sett dagens ljus 1981 och myten säger att Lars Ulrichs polare Ron Quintana fick namnet Metallica från just denna bok, när han letade efter ett slagkraftigt namn för sitt fanzine och sedan ska Ulrich ha "stulit" det från Quintana.
Hur som haver är det en kul och intressant läsning från tiden då NWOBHM började ta sina första mastodontsteg.

Läsvärd intervju med Malcolm Dome här

/Niclas

Buckcherry liverecension



Taste of chaos tour, Hovet, Stockholm 101117

Efter en lång dag på jobbet pressar jag plattan i mattan och svänger 20 minuter senare in på Arenavägen vid Globen. Bilen parkeras i all hastighet och några minuter senare sitter jag och intervjuar två ganska pratglada John och Mike i Disturbed, huvudattraktion på Taste of chaos-turnén, som idag nått huvudstaden.
Efter avklarad intervju i Hovets katakomber, smiter jag upp en våning i ishallen och slentriantittar på Suicide Silence. Ett hyfsat band med mer aggressivitet än ett gäng fotbollshuliganer på rohypnol.
Därefter glider jag mest runt backstage och inser efter en rundvandring att Buckcherry står på tur att inta scen och tja, varför inte slänga ett öga och öra på dem? Strax innan de drar igång blir jag vittne till vad som antagligen är sångaren Josh Todds lilla "gå på scen-ritual". Han sjuner in i en stor turnélåda samtidigt som han dansar runt som en spattig Rocky Balboa.
Väl uppe på scen blir det tung rock and roll med partyglöd och det är ganska svårt att värja sig mot dessa jänkare. Todd sjunger med en otroligt stark röst och får snabbt av sig på överkroppen för att blotta sin minst sagt vältatuerade kropp.
Hur som haver, låtar som "It´s a party" och "Bitch", får igång publiken och själv finner jag mig ståendes med ett litet leende på läpparna. Det svänger rejält och bandet osar av skitig rock and roll. Lägg därtill den alldeles förträffliga partyhöjaren "Lit up" och du har ett riktigt bra band.
Jag hade inte en tanke på att se några band den här kvällen, men är väldigt glad över att jag stannade kvar på Hovet och blev en upplevelse rikare.

Betyg 3/5

/Niclas

"Originally, we just wanted to freak people out."



Lång artikel/intervju med Hawkwind i Goldmine. Kult är väl bara förnamnet.

Hawkwind här

/Niclas

"If I was a disenfranchised, 16-year-old kid, anxious over my place in a world that increasingly makes less sense, Linkin Park would likely be my favorite band."

Jag hoppas verkligen att så inte skulle vara fallet. Något uslare än detta amerikanska nu-metalband får man banne mig leta länge efter.

Hade det fallit sig så illa att jag skulle varit 16 år idag, får man verkligen hoppas att min smak hade varit något mer vettig. I Jerusalem går dock denna djävulens avkomma hem så det sjunger om det. 15000 israeler gladde sig tydligen åt bandets konsert i måndags. Galenskap av rent bibliska mått!

LP i Jerusalem här

/Niclas

Arkiv storlek mega!



Bilden på Bonham är tagen av Jim Cummins och finns i Warner Music Groups gigantiska arkiv. Bolaget har dragit igång ett stort projekt för att katalogisera över 100000 lådor fyllda med foton och allehanda musikmemorabilia, som finns spridda i diverse arkiv världen över.

Story plus bilder i NY Times här

/Niclas

"So I guess the interesting thing to know about me is that I’m a miserable fucking bastard."



En lång och läsvärd intervju med Jim Root från Slipknot/Stone Sour ligger uppe på Altsounds.com. Mycket om Stone Sour, som just nu är ute på turné med Avenged Sevenfold, men även om nervositet innan gig, galnaste spelningen och hur dagens Root skulle uppleva 1995 års version av Root, när han blev medlem i Stone Sour.

Jim Root här

/Niclas

Metallica: Death in Sydney 10, 11 och 13 november!



Metallica är ju tillbaka i Australien efter några veckors avbrott och gav igår lördag, den tredje och avlutande konserten i Sydney på Acer Arena.
Setlists nedan!

Mängder av bilder från giget den 10:e här

Recension plus mer bilder från den 10:e här

Acer Arena, Sydney 10:e november

The Ecstasy of Gold
(Ennio Morricone cover)
1.That Was Just Your Life
2.The End Of The Line
3.For Whom The Bell Tolls
4.Through The Never
5.One
6.Broken, Beat And Scarred
7.Wherever I May Roam
8.Sad But True
9.The Unforgiven
10....And Justice for All
11.The Day That Never Comes
12.Master Of Puppets
13.Blackened
14.Nothing Else Matters
15.Enter Sandman
Encore:
16.Am I Evil?
(Diamond Head cover)
17.Motorbreath
18.Seek & Destroy

Acer Arena, Sydney 11:e november

The Ecstasy of Gold
(Ennio Morricone cover)
1.That Was Just Your Life
2.Cyanide
3.Creeping Death
4.Harvester Of Sorrow
5.Fade To Black
6.The Memory Remains
7.No Remorse
8.Sad But True
9.No Leaf Clover
10.Orion
11.One
12.Master Of Puppets
13.Battery
14.Nothing Else Matters
15.Enter Sandman
Encore:
16.Stone Cold Crazy
(Queen cover)
17.Whiplash
18.Seek & Destroy

Acer Arena, Sydney 13:e november

The Ecstasy of Gold
(Ennio Morricone cover)
1.That Was Just Your Life
2.Fuel
3.Disposable Heroes
4.The Thing That Should Not Be
5.Welcome Home (Sanitarium)
6.Leper Messiah
7.I Disappear
8.Sad But True
9.Turn The Page
(Bob Seger cover)
10.All Nightmare Long
11.One
12.Master Of Puppets
13.Damage Inc.
14.Nothing Else Matters
15.Enter Sandman
Encore:
16.Last Caress
(Misfits cover) (preceded by "Suicide & Redemption" snippet)
17.Trapped Under Ice
18.Seek & Destroy

/Niclas

Om ni har vägarna förbi Sydney närmsta dagarna?


(Foto av Ross Halfin)


Saxat från Blender Gallery:

"The Ultimate Metallica by Ross Halfin

The Ultimate Metallica - Photographs by Ross Halfin debuts in Australia on November 10th 2010 at Blender Gallery in Sydney.
This exhibition has been aptly timed with the SOLD OUT Metallica - World Magnetic Tour 2010.
Legendary music photographer Ross Halfin has documented Metallica for nearly 25 years, from their beginnings as a furious garage band to their current status as the heaviest and most popular metal band in the world.
This exhibition 'The Ultimate Metallica' presents the best of Halfin's amazing images, taken over the years with access granted exclusively to him as the band's main lens man. His candid photographs-taken on stage, backstage, on and off tour-perfectly record the band's history, from a unique perspective.
In conjunction with this exhibition, Blender Gallery is pleased to be able to launch the "The Ultimate Metallica - Photographs by Ross Halfin" - a new photographic book that spans two-plus decades.
Ross has toured with, partied with, and spent cumulatively and literally years with the band documenting them over time. He's their friend, and the candor and access shows in his photographs.
The book was compiled with Metallica's blessing, as drummer Lars Ulrich wrote the foreword, with guitarist Kirk Hammett authoring the after word.
"He just gets right the fuck in there. . . . Every drop of sweat, every molecule of saliva, every out-of-place nose hair, it all gets captured cuz he's just fucking there."- Lars Ulrich
Ross Halfin will be at Blender Gallery for the official launch night of the book and exhibition on Friday November 12th 2010.
Blender Gallery will also host an exclusive book signing on Saturday November 13th from 11.30am - 1:30pm.
Ross Halfin continues to photograph the worlds biggest rock artists, including Metallica.
Since the mid 70's, he has been the photographer of choice for all major rock artists and his archive is one of the most extensive in the world. His work has appeared in thousands of publications and on record covers all over the world.
All photographs in this exhibition are for sale and are Limited Edition Prints."

Dessutom har Ross Halfin lite roliga dagboksanteckningar på sin hemsida.

Halfin Diary här

Blender Gallery här

/Niclas

Liverecensioner av Imperial State Electric.



Jag måste erkänna att jag inte var alltför lyrisk över ISE´s debut. Med tanke på vad Nicke Royal snickrat ihop genom åren, hade jag väntat mig något med lite mer stuns i det.
ISE är ett Cheap Trick light på platta, men av recensionerna att döma smäller det desto mer på scen. Tyvärr har jag inte själv beskådat bandet live ännu, men hoppas kunna göra så när de lirar på Debaser Medis den 26:e november.
Nedan finns länkar till två gig som avhandlades i veckan, Köpenhamn och Malmö-

ISE i Kph här

ISE i Malmö här

/Niclas

Intervju med Galder i Dimmu Borgir!



För en tid sedan spelade Dimmu Borgir i Stockholm. Från början var det Arenan som gällde, men bristande biljettförsäljning gjorde att konserten flyttades till något mer intima Klubben. Några timmar innan konserten hade jag nöjet att intervjua gitarristen Galder. Jag mötte honom på källarplanet i en rökpaus och han visade sig vara en "hyggelig gut".


Vi börjar direkt med vad som hände med Snowy Shaw?

Galder: Han blev väl först inhyrd som en sessionmusiker och skulle göra lite guest vocals och så, men vi hade aldrig några planer på att göra honom till fast medlem. Vi har ju haft så mycket problem med andra medlemsbyten förut och det är därför vi tog det väldigt lugnt och inte ville säga något om det, eftersom saker händer. Han kom in och gjorde ett bra jobb och spelade lite bas och gjorde lite clean vocals.

Jag läste senast igår att han inte fick uttala sig och det var en massa missförstånd etc.

Galder: Det är ju lite därför han inte kan uttala sig för att vi vill hålla allt hemligt, bara för att vi har varit igenom så mycket förut.

Ni har precis turnerat med Korn. Hur var det rent publikmässigt?

Galder: Vi visste att det kunde bli en liten ”krasch”, men samtidigt är det roligt att spela konserter med ett annat band och inte bara köra med den traditionella black metal publiken, så det var lite därför som vi ville göra det. Det var ju flera tusen per kväll, så det var bra. Men när vi gick på scen så var det väl några Kornfans som kastade glas på oss och när Korn gick på var det väl några Dimmufans som kastade glas på dem. Men generellt så var det väldigt bra. Ett väldigt trevligt gäng och väldigt professionella.

Fick ni någon möjlighet att hänga med Korn före och efter konserterna eller höll de sig för sig själva?

Galder: Nej, det är vl mer vi som är så. (skrattar) Vi är ganska asociala, men nej, vi pratade lite med dem, men det var ju inte så att vi festade med dem och så. Vi sa hej och vanliga vardagliga saker.

Coolt! Själva plattan nu då och Abahadabra? Jag förstår att det är Aleister Crowley och ”The book of the law”, som han skrev i Egypten. Kom albumtiteln efter att alla låtar var skrivna eller hade ni albumtiteln först?

Galder: Nej, först så gjorde vi alla texterna och sedan tänkte vi till ordentligt vad titeln skulle vara, om vi skulle köra med tre ord eller ett ord, men sen hade Silenoz skrivit några texter som handlade lite om Alestir Crowley och hans verk och då bestämde vi oss för att köra med den stilen. Sedan provade vi att göra något nytt och inte ha tre ord och kom fram till att det var det bästa.

Hade ni andra titlar som cirkulerade innan det?

Galder: Nej, vi hade inget som klaffade, så när det ordet kom så var det väldigt speciellt. Det är ju ett speciellt ord och samtidigt en väldigt experimentell skiva, så vi ville ha ett ganska säreget ord. Nu har vi vant oss vid det, så nu är det bra. (skrattar)

När ni skriver låtar, sitter ni då separat eller tillsammans och kommer på idéer?

Galder: Man sitter ju och gör grundidéerna hemma. Olika gitarriff och synthar och sedan möts vi och delger varandra idéerna. Vi har ju egen studio så då sitter vi där och jobbar med de idéer vi har. Vi använder oss av trummaskin och sätter ihop bitarna och den här plattan är väl den vi jobbat hårdast med. Det har varit fram och tillbaka och vi har varit väldigt kritiska till vad vi ska göra, mycket mer än tidigare. Vi kunde jobba med en låt och sedan återkomma till den låten en månad senare och gjorde om den helt.

Finns det inte en risk att man arbetar sönder en låt med tanke på all teknik du har idag som Pro Tools osv?

Galder: Jo, självfallet! Man måste ju veta lite när man ska lägga bort en låt. Det är ju en väldigt klinisk skiva. Det har både sina för – och nackdelar. Att finna balansen är ju det som är svårt som musiker och att inte jobba ihjäl en låt för det kan ju bli för perfekt. Så självklart är det en risk man tar, men jag gör hellre det än att få en platta med två perfekta låtar och resten är skit. Jag vill då hellre ha en genomgående bra platta där alla låtarna är bra, liksom.

Hur mycket material samlade ni ihop för den här plattan? Har ni 20 låtar liggande och så arbetar ni utifrån det?

Galder: Nej, vi brukar väl slänga bort en del. Det går ju inte att jobba med 20 låtar samtidigt. Vi gör en låt tills den är bra och sedan går vi på nästa. Alla vi har ju väldigt många riff och så och sedan plockar vi det bästa. Smaken är ju som baken. Vi har ju alla ganska olika smak, men det är också det som gör det bra. Det är så musiken får en unik ”approach”. Det gäller ju att hitta det bästa från de tre olika stilarna och sedan gör man så gott man kan.

Hur lång tid tog det från att ni började skriva första riffet fram till en färdig produkt?

Galder: Det var väl omkring ett halvår. Under ett år i alla fall som vi jobbade med själva låtarna. Processen har ju varit väldigt intensiv. Vi har jobbat hemma och så har vi jobbat med Gaute Storaas, som arrangerade orkestern. Han kom och hade möten med oss när vi lagt på synthar och då kom han med idéer. Mycket av det vi hade jobbat med behöll vi i studion och vi var väl inte färdiga med skivan förrän vi var klara i studion. Då kom alla detaljer på plats med sångarrangemang och så. Säg att det blev runt ett år som vi jobbade med plattan.

Hur mycket tid lägger man ner på att sätta låtarna i den ordning som är på plattan? Blir det bara hipp som happ, eller?

Galder: Nej, när man gör upplägget så tänker man att den här låten blir bäst här, men många gånger så blir det inte så. När plattan är klar sitter man där och tänker att den här blir kanske bra som första låt eller andra låt. Man måste ju ha ett par bra öppningsspår och sedan får man blanda lite och göra det bästa utav det.

Ok. Själva omslaget? Jag antar att ni är väldigt involverade i det också? Kommer ni med idéer och säger till någon att ungefär så här ska det vara och så får de fria händer?

Galder: Vi är ju väldigt kritiska och det tog flera månader. Det är ju väldigt viktigt när folk ska köpa skivan att det är en upplevelse. En resa och när man öppnar bookleten ska det vara samma färger och så, så vi tog lång tid på oss och det gick fram och tillbaka och vi tjafsade lite om det, men det är ju det som är bra. Till slut så kom vi överens och egentligen blev det en helt annan idé än den vi började med. Vi ville ju ha lite vinteraktigt och snö och så, men så kom vi inte på något och så tog fotografen bara några bilder av lite skallar i två sessions och sedan var det klart. Vi ville ha något enkelt omslag som inte var så detaljerat och vi tyckte alla att det såg bra ut när vi såg det.

Ni blir ju delvis anklagade för att vara mainstream black metal i och med de symfoniska inslagen. Vad säger ni om det?

Galder: Alltså, vi skiter ju egentligen i det för vi har alltid kört vår egen stil och har alltid blivit anklagade för det. Enda sedan första plattan egentligen, har ju folk sagt att det inte är black metal och så vidare, men vi har väl aldrig heller påstått att vi är old school black metal, för det passar inte Dimmu. Vi låter lite mer episkt och att folk köper plattorna är ju inte vårt fel. Vi gör vad vi vill och behöver vi en orkester så kör vi på det om vi tycker det är kul. Vi vill ju göra plattor som vi själva gillar. Vi behöver ju inte bevisa något. Vi är Dimmu och vi är lite annorlunda än andra black metal band och det tycker jag är väldigt bra.

Jag läste i Aftnposten om en artikel... jag köpte Mojo och de hade ju ett reportage om black metal och just Norge och det handlade bara om Varg Vikernes och bränna kyrkor och Dimmu Borgir nämns i stort sett inte. Det känns som att det blivit enormt mycket fokusering på den typen av den norska scenen. Mer av galenskapen.

Galder: Det är ju förståeligt att det blir så och Dimmu Borgir har ju inte brännt ner så många kyrkor. (skrattar) det är ju bara en tidning och vi uppmärksammas ju i en massa andra reportage. De kanske inte gillar oss bara.

Vad är din åsikt om att black metal blev så centrerat till Norge? Är det de mörka skogarna och kylan? Fast de har vi ju i Sverige också.

Galder: Ja, det var ju något som hände med kyrkbränder och mord och det gjorde ju black metal kommersiellt på ett sätt och Varg Vikernes var ju mycket mer i media än Dimmu Borgir var, så det är väl det som gjort black metal stort och det fick ju oss, när vi var yngre, att kolla upp det. Det drar ju till sig en speciell typ av människor och det var väl det som gjorde att black metal helt plötsligt blev så stort, men samtidigt håller den sig ganska underground. Den är ju inte tillgänglig för andra liksom. Men black metal idag är ju inte samma som det var så saker och ting blir ju annorlunda. Man spelar ju in plattor på ett helt annat sätt än i mitten av 90-talet. Nu är ju allt digitaliserat så att efterskapa det känsla som finns på många av de gamla plattorna är ju inte så lätt. Det gäller vä de flesta black metal band. Det låter ju inte som det gjorde 92 liksom.

Om man bortser från Norge, i vilket annat land finns det en bra black metal scen?

Galder: Sverige! Lite från Finland. De nordiska länderna hade ju ett eget sound och det var en speciell känsla. Man kunde höra att det var svenska eller norska band. Alla hade ju sin unika stil. Var det kommer ifrån är helt omöjligt att säga. Jag har inget svar på det. Man blir väl påverkad av andra. Man möts på samma ställen, samma krogar och tycker om samma musik. Många spelar ju i flera olika band också. Hellhammer spelade ju i fyra eller fem band till exempel.

Hur viktigt är det med smink, kostym och allt kring? Skulle ni kunna gå på scen och spela utan allt detta?

Galder: Vi har ju insett att det är väldigt viktigt och det representerar bandet, inta bara rent musikaliskt utan även visuellt och folk förväntar sig ju det också. Det var ju likadant när jag växte upp och såg den första WASP-plattan och den imagen, det var ju det som var kul och när folk slutar med det så blir det inte detsamma. Vi är väldigt bekväma med den stilen, så vi skulle ju inte kunna gå på i shorts och joggingskor. Vi behöver det visuella också.

Så vi kommer inte att se en avsminkning på tv som med KISS 1983?

Galder: Man ska aldrig säga aldrig. Vi gör det som känns rätt för bandet och nu kör vi med det.

Hur ser det ut närmast nu? Det är Stockholm idag och sedan har ni ett par gig kvar i Europa va?

Galder: Två konserter i Finland och sedan Göteborg och Oslo. Sedan har vi två lediga veckor och sedan drar vi till USA i sex eller sju veckor.

Kör ni själva då?

Galder: Nej, vi har med Enslaved och ett annat band. Efter det blir det väl Australien i februari, tror jag och även försöka få med Japan och en del andra länder. I Australien har vi aldrig varit så det blir kul.

Ni har aldrig råkat ut för något i exempelvis den amerikanska södern och ehal bibelbältet?

Galder: Jo, det har väl varit något ställe som vi har spelat på och så har det varit folk med skyltar och så och demonstrerat.

Ni uppmärksammas inte i lokal media av tv-stationer eller så? De har inga pray ins?

Galder: Nej, det har det väl inte varit direkt, men det är väl bara kul. Det är ju rock and roll!

Men ni har detta som heltidsyrke? Ni lever på bandet?

Galder: Ja, vi joobbar ju så hårt och turnerar så mycket så vi är ju så lyckligt lottade att vi kan göra det.

Då tänker man ju också på det att sälja 20000 skivor idag 2010 kan kanske jämföras med att sälja 200000 för tio år sedan. Det måste ju vara en skillnad?

Galder: Jo visst, på 80-talet sålde ju band som Napalm Death 500000 skivor och det sker ju inte idag. Man säljer ju mycket mindre plattor och allt har blivit digitaliserat och Internet och folk laddar ner, så visst är det svårt, men för oss går det jäkligt bra och vi säljer en hel del skivor.

Kanon! Jag tackar!

Galder: Tack själv!

/Niclas

Scientologi = time to wake up and smell the coffee!



En mycket lång intervju med Hank von Helevete i senaste Close-Up, som kretsar en hel del kring hans tro på scientologi. Ännu en galen norrman med andra ord.
Jag har inte sett "Cornelis", men intresserar mig mer för att det är Amir Chamdin som regisserat. En av Sveriges absolut urtrevligaste människor. Gjorde en ganska lång radiointervju med Amir för flera år sedan. Vet inte riktigt i vilket sammanhang, men han fick plocka med sig en bunt favoritskivor. En var KISS "Unmasked" som han inte kunde sluta hylla.
Länkar till ett fantastiskt läsvärt blogginlägg av Christoffer Röstlund angående just denna artikel. Läs även alla kommentarer mellan Röstlund och artikelns författare herr Noaksson. Bättre än "The bold and the beautiful". För övrigt är bloggen "I Just can´t hate enough" oftast ganska läsvärd, även om jag sällan håller med om det som skrives.

Skribentkrig hittas här

/Niclas

Tydligen rockade DT röven av Göteborg!



Jag har för mig att jag sett bandet live en gång för länge sedan. Om jag inte missminner mig var det som förband till mästerliga Opeth och då stod de sig slätt mot Åkerfeldt och company.
I söndags spelade DT på västkusten och lyckades uppenbarligen charma GP´s recensent så det stod härliga till.

DT i GP här

/Niclas

"All of a sudden it all made sense, and I caught the virus, so to speak."



Kortare intervju med Tool-sångaren i australiensiska Herald Sun om bl a sitt vin, nästa Tool-platta och vad man gör med en $64,000 1998 Grange Hermitage.

Keenan här

/Niclas

Fuckin´ Slayer vinyl!



Guitar World recenserar Slayers senaste giv, "The vinyl conflict", och nog blir man allt lite sugen på att införskaffa denna helvetesbox. I recensionen ingår även små korta kommentarer från Kerry King om varje skiva.

Slayer i GW här

/Niclas

"How am I? Well, I'm glad I asked me. Happy for the most part."



I Henrys senaste inlägg är det George Dubya Bush, TV och voice over audition som är på tapeten.
Btw, smit över till hans hemsida och köp på dig lite böcker eller spoken word-skivor! Underhållning garanteras.
Dessutom är Henry med i filmen och boken "Music" av Andrew Zuckerman, där över 50 artister intervjuas om kraften i musik och själva skapandet av musik. Mycket intressant.

Henrys inlägg här

Köp Henry här

Henry i "Music" här

Mer om "Music" projektet här

/Niclas

Norskt i New York!



Den alltid lika underhållande Chris Krovatin på Revolver Magazine bevittnade norsk blak metal i New York i veckan.
Även Shawn Bosler på Decibel Magazine befann sig på plats i Terminal 5 för att se vad norrmännen kunde bjuda på.

Dimmu i NY här

Dimmu i NY II här

/Niclas

"It is in situations like this that I find myself feeling a little embarrassed, maybe."



Jordnära rockstjärnor är alltid trevligt. Duff Mckagan besöker krigsveteraner.

Duff möter veteraner här

/Niclas

"Welcome to Spaceship Earth, everyone!"



Stone Gossard är inte bara rockstjärna utan även en hängiven naturvårdare.

Gossard i LA Weekly

/Niclas

Bortglömd pärla!



Vad gör man när man ligger nerbäddad och känner sig krassligare än krasslig? Jo, man slentriansurfar på nätet som alla andra människor.
Via Ebay hittar jag en liveinspelning med ett av mina absoluta favoritband från 80-talets Los Angeles, Autograph. Från Ebay går surfvågorna vidare till Wolfgans´s vault där nämnda spelning ligger och väntar på mig. Nätet är ju och förblir fantastsikt på alla sätt och vis!
Så nu ligger jag här i sängen och lyssnar på Autograph live på Cameo Theatre i San Antonoi, Texas 850111. Tidsresan är fullbordad. Nu är det bara drinken och spandexbrallorna som fattas. Gör som jag, signa upp och lyssna på musikhistoria!

Autograph på Wolfgang´s vault här

/Niclas

"The market is down? Fuck the market. If you love what you're doing, you gotta keep doing it."

Chris Goss har nytt album ute med Masters of Reality, "Pine/Cross Dover", och i LA Weekly beklagar han sig bl a över tiden vi lever i nu, "the new Dark Ages", samt användandet av teknikprylar som gör artisters röster kliniskt rena.

Goss i LA Weekly här

Passar även på att bjuda på en av mina favoritlåtar med Masters of Reality.

/Niclas

"Our job as artists is to just observe, interpret, report."

Kort snack med Keenan om om återkomsten och deras gamla album, i LA Times.

Keenan här

/Niclas

"It sounds like Danzig parodying Danzig with a backing group hand-picked from a junior-high battle-of-the-bands competition."

Liten kul story om Misfits och lite tankar kring senaste plattan, inför Danzigs gig i Seattle nästa måndag.

Danzig här

/Niclas

För er som missat kanadickerna!



SVT går från klarhet till klarhet med sin satsning DOX och visar tisdagen den 16:e november überhyllade "The story of Anvil". Kul film om verklighetens kanadensiska Spinal Tap, även om jag kanske väntat mig något lite roligare.
Zappa in kl. 22.00 och få delvis en förståelse för varför bandet inte riktigt gick hem på 80-talet.

/Niclas

Dagens Traderaköp del 2!



Jag minns hur jag och polaren läste ett av de första reportagen i OKEJ om Mötley Crüe och kort konstaterade med stora ögon att det var det coolaste vi sett. Några månader senare dök "Shout at the devil" upp och spelades framlänges och baklänges till öronen blödde.
Mötley Crüe blev vårt KISS. Bandet man hängde med i från början. 1985 kom "Theater of pain" och än idag minns jag spänningen i att sitta framför Hitatchibandaren och lyssna på Rockbox när Pär Fontander premiärspelade "Keep your eye on the money".
Sent i februari 86 såg jag bandet live för första gången på Olympens lilla scen. Jag kände mig precis som en "bad boy from Hollywood" och stoltserade nästa dag med den inköpta turnétröjan som långt senare kom att försvinna i någon flytt.
"Girls girls girls" inhandlades på Waidele i Göteborg och till denna dag retar jag mig på den lilla prislappen som inte gick att ta av utan att riva sönder omslaget.
Plattan efter, "Dr Feelgood" tror jag köptes i Helsingborg, men minnet sviker. Såg dem live för andra gången, då på Scandinavium, och minns hur ofantligt mycket bättre och kaxigare Skid Row var. Minns också att Mick Mars genomförde det absolut tråkigaste gitarrsolot i världshistorien.
Vad vill jag säga med allt detta? Absolut ingenting! Jag hittade den här boken på Tradera och slog till. Snygga bilder, roliga stories och en del dråpliga citat.

/Niclas

Dagens Traderaköp del 1!



Jag har verkligen svårt att låta bli just nu. Titt som tätt dyker det upp snygga och påkostade bootlegs som helt enkelt inte går att motstå.
Jag tror att detta är det tredje eller fjärde släppet av italienska Godfather Records, som jag nu inhandlat på ganska kort tid. Värt varenda liten krona!

Title: First kiss, first licks (The Godfather Records, GR 211)
Recorded: Detroit, Michigan, Michigan Palace, Usa 7/4-1974, *Nightbird Special 1974, **Kiss first demo 1973.
Sound quality: Ex Soundboard and Audience recordings
Format: 1-CD
Comment: Also contains a lose booklet with photos, biography and info about the release. Released in 2007.

Tracklist: NB 9001 Warner Bros, Radiospot Kiss first album / Deuce / Strutter / She / Firehouse / Nothin´ to lose / Cold gin / 100 000 years / Black diamond / Let me go, rock´n roll / Paul Stanley & Peter Criss Part 1* / Deuce** / Paul Stanley & Peter Criss Part 2* / Watchin´ you** / Gene Simmons &
Ace Frehley Part 1* / Cold gin** / Gene Simmons & Ace Frehley Part 2* / Black diamond**

Notes: Tracks 11-19 Is a mix of the Allison Steele, Nightbird Interview Aired June 23, 1974 and the first Kiss demo produced by Eddie Kramer, recorded March 13, 1973.

/Niclas

Duff tipsar om The Germs!



Senaste musiktipset från mr McKagan.

Duff tipsar här



/Niclas

A long time ago in a galaxy far far away...



"09111968, Led Zeppelin played their first ever London show when they appeared at The Roundhouse, Chalk Farm on the same bill as John Lee Hooker, Deviants, John James and Tyres. Zeppelin singer Robert Plant married his girlfriend Maureen in London on this day and held the reception at the gig. The o91168 Roundhouse gig questions whether the gig was actually played on that date, and has 111168 as a possible date. However, it has been noted that the band did in fact play the Roundhouse the day Robert Plant married Maureen - on 091168. An advertisement also exists with 091168 as the date of the Roundhouse gig."

/Niclas

“There are times I just want to get the fuck out of this.”



Guitar World har lagt upp en lång intervju med Joe Perry som publicerades i septemberutgåvan av tidningen. Klart läsvärd!

Joe Perry i GW här

/Niclas

Återutgivningar med Thin Lizzy!



Saxat från Classic Rock Magazine:

"Thin Lizzy are to release deluxe, expanded versions of three classic albums on January 24.
The albums in question are:

Jailbreak

Johnny The Fox

Live And Dangerous

Each has been remixed and remastered by Lizzy guitarist Scott Gorham, together with Def Leppard frontman Joe Elliott. They’ll be double discs, containing the original album on one CD, a second CD with rare bonus tracks. Live And Dangerous will also have a DVD.

Here are the full details:

Jailbreak

Disc one

1.Jailbreak
2.Angel From The Coast
3.Running Back
4.Romeo And The Lonely Girl
5.Warriors
6.The Boys Are Back In Town
7.Fight Or Fall
8.Cowboy Song
9.Emerald

Disc Two

1.Jailbreak (Re-mixed Version)
2.The Boys Are Back In Town (Re-mixed Version)
3.Jailbreak (BBC Session 12/02/1976)
4.Emerald (BBC Session 12/02/1976)
5.Cowboy song (BBC Session 12/02/1976)
6.The Warrior (BBC Session 12/02/1976)
7.Fight Or Fall (Extended Version – Rough Mix)
8.Blues Boy (Unreleased Studio Track)
9.Derby Blues (Early Version – The Cowboy Song)

Johnny The Fox

Disc One

1.Johnny
2.Rocky
3.Borderline
4.Don’t Believe A Word
5.Fools Gold
6.Johnny The Fox Meets Jimmy The Weed
7.Old Flame
8.Massacre
9.Sweet Marie
10. Boogie-Woogie Dance

Disc Two

1.Don’t Believe A Word (Re-Mixed Version)
2.Borderline (Re-Mixed Version)
3.Johnny The Fox Meets Jimmy The Weed (Re-Mixed Version)
4.Don’t Believe A Word (BBC Sessions 11/10/1976)
5.Johnny The Fox Meets Jimmy The Weed (BBC Sessions 11/10/1976)
6.Fools Gold (BBC Sessions 11/10/1976)
7.Johnny (BBC Sessions 11/10/1976)
8.Fools Gold (Instrumental Run Through)
9.Johnny The Fox Meets Jimmy The Weed (Instrumental Run Through/Extended) 10. Rocky (Instrumental Run Through)
11. Massacre (Instrumental Take With Lynott Directions To Band)
12. Scott’s Tune (Unreleased Scott Gorham Composition)
13. Don’t Believe A Word (Studio Outake- Different Lyrics)

Live And Dangerous

Disc One

1.Jailbreak
2.Emerald
3.Southbound
4.Rosalie – Cowgirls Song
5.Dancing In The Moonlight (It’s Caught Me In A Spotlight)
6.Massacre
7.Still In Love With You
8.Johnny The Fox Meets Jimmy The Weed

Disc Two

1.Cowboy Song
2.The Boys Are Back In Town
3.Don’t Believe A Word
4.Warriors
5.Are You Ready
6.Suicide
7.Sha La La
8.Baby Drives Me Crazy
9.The Rocker
Bonus Tracks
1. Opium Trail (Wild One-L & D Outake)
2. Bad Reputation (Wild One-L & D Outake)

Disc Three DVD

1.Introduction/Rosalie
2.The Boys Are Back In Town
3.Emerald
4.Dancing In The Moonlight (It’s Caught Me In A Spotlight)
5.Massacre
6.Call On Me
7.Don’t Believe A Word
8.Are You Ready
9.Sha La La
10. Baby Drives Me Crazy
11. Finale/Me And The Boys"

/Niclas

"Alice and Rob are Old Devils. Long may they reign in hell…"

Legendariske Mick Wall skriver blogginlägg på Metal Hammer och ställer sig frågan om vi verkligen blir så uppskrämda av Alice/Zombie-paketet, egentligen?

Wall om Alice/Zombie här

/Niclas

Rolling Stone njuter av the Black Crowes i NY.



Erkände musikjournalisten David Fricke besökte två av de fem gig the Black Crowes spelade i NY nyligen och är lyrisk.
Bandet avslutar sin turné med sex gig i San Francisco i december och tar sedan ett uppehåll på obestämd tid.

Kråkorna i RS här

Setlist 4:e november

Acoustic Set -
1.Cold Boy Smile Play Video
2.Whoa Mule Play Video
3.Fork in the River Play Video
4.Hot Burrito #1 Play Video
(The Flying Burrito Brothers cover)
5.Hot Burrito #2 Play Video
(The Flying Burrito Brothers cover)
6.How Much For Your Wings? Play Video
7.Bring On, Bring On Play Video
8.Tornado Play Video
9.Garden Gate Play Video
10.You Don't Miss Your Water Play Video
(William Bell cover)
11.East Virginia Blues Play Video
(The Carter Family cover)
12.Appaloosa Play Video
- Electric Set -
13.Waiting Guilty Play Video
14.Another Roadside Tragedy Play Video
15.Wiser Time Play Video
16.Poor Elijah / Tribute To Johnson Play Video
(Delaney and Bonnie cover)
17.Downtown Money Waster Play Video
18.Thorn In My Pride Play Video
19.She Talks To Angels Play Video
20.Remedy Play Video
Encore:
21.Oh! Sweet Nuthin' Play Video
(The Velvet Underground cover)
22.I Ain't Hiding

Setlist 5:e november

Acoustic Set -
1.Good Friday Play Video
2.Better When You're Not Alone Play Video
3.No Expectations Play Video
(The Rolling Stones cover)
4.Oh Josephine Play Video
5.Thorn In My Pride Play Video
6.Locust Street Play Video
7.Darling of the Underground Press Play Video
8.Lost My Drivin' Wheel Play Video
(Tom Rush cover)
9.Jealous Again Play Video
10.Hotel Illness Play Video
11.Wiser Time Play Video
- Electric Set -
12.(Only) Halfway to Everywhere Play Video
13.Cosmic Friend Play Video
14.Wee Who See the Deep Play Video
15.Fearless Play Video
(Pink Floyd cover)
16.Movin' On Down the Line Play Video
17.Title Song Play Video
18.High Head Blues Play Video
19.Sometimes Salvation Play Video
20.Goodbye Daughters of the Revolution Play Video
21.Remedy Play Video
Encore:
22.The Night They Drove Old Dixie Down Play Video
(The Band cover)
23.Willin'

/Niclas