I väntan på att vi skall få ihop våra listor över 2008 års bästa album och hiva upp dom på metalshrine.se så sparkar vi igång och fortsätter med mina listor över föregående års bästa skivor.
Att utse 1975 års bästa skiva är minsann ingen lätt historia, för att inte säga helt omöjligt. Ända sedan omröstningarna drog igång med det första årtalet så har jag bävat inför detta årtal. Att band som Jethro Tull, Moxy (debuten är vansinnigt bra), Styx, Ted Nugent, Trapeze, U.F.O., The Who och Elf kan hamna utanför en tio-i-topp lista måste ju tyda på att kvalitén är löjligt jämn, och hög, detta år. Jag trodde tillexempel att en platta som "Tommy" med The Who skulle knipa en topplacering men så blev det inte och det skär i hjärtat. Det är även tungt att behöva lämna Elf utanför listan men det är smällar man får ta. Fråga mig imorgon och listan kan se annorlunda ut. Att Uriah Heep kniper sista platsen före Elf beror nog mest på det sentimentala värdet. Uriah Heep kom in tidigt i mitt musikliv medan Elf kom långt senare. Jag har liksom en speciell länk med Uriah Heeps tidiga plattor av någon anledning. Innan Uriah Heep så kommer en dubbelplacering med Rush som inte går av för hackor må jag lova. Både "Fly by Night" och "Caress of Steel" tycker jag är kanonplattor men den senare rankar jag ändå lite högre på grund av kanonlåtar som " Bastille Day" och "Lakeside Park". Först på sjunde plats kommer Led Zepplin med sin dubbelskiva "Physical Graffiti" och anledningen till att den inte fick en bättre placering är den att andra delen på skivan känns aningen svagare än första delen. Första delen har ju mästerverk som "Houses of the Holy", "Kashmir" och "Custard Pie" och det är svårt att bräcka en sådan trio. Men innan Zeppelin finns ytterligare en artistdubbel. Det vill säga att Neil Young får med bägge sina skivor från detta år på listan. Jag tycker skivorna skiljer sig en hel del från varandra men trots det är precis lika bra men det som fäller avgörandet är att "Zuma" har en så solklar klassiker som "Cortez the Killer" i uppställningen. En av Neils klart bästa låtar.
Så långt så bra men nu börjar dom riktigt svåra valen. På fjärde plats fick Aerosmith hamna med sin "Toys in the Attic". En kanonplatta med massa fina klassiker som titelspåret och "Sweet Emotion" men för min del har dom inte riktigt nått sin absoluta topp än. Trea fick Black Sabbath bli med "Sabotage", den klart bästa Sabbath-skivan med Ozzy på sång. Här återfinns även världens kanske tuffaste i riff i form av "Symptom of the Universe", tyngre än så blir det inte. Så långt så bra men nu börjar dom riktigt svåra valen. På fjärde plats fick Aerosmith hamna med sin "Toys in the Attic". En kanonplatta med massa fina klassiker som titelspåret och "Sweet Emotion" men för min del har dom inte riktigt nått sin absoluta topp än. Trea fick Black Sabbath bli med "Sabotage", den klart bästa Sabbath-skivan med Ozzy på sång. Här återfinns även världens kanske tuffaste i riff i form av "Symptom of the Universe", tyngre än så blir det inte. Sen kom det svåraste beslutet så här långt i denna omröstningsserie. För hur i hela fan väljer man mellan Deep Purples "Come Taste the Band" och Rainbows debutplatta? Det går ju inte! Men valet måste göras oavsett hur dåligt jag än kommer må av det. Jag får trösta mig med att jag kan göra en ny lista imorgon för mitt egna lilla arkiv om jag skulle må för dåligt. Men det fick bli "Come Taste the Band" som snodde förstaplatsen. Varför? Har egentligen ingen aning men just nu så tilltalar Deep Purples funkiga hårdrock mig väldigt mycket. Coverdales influenser som senare kom att bli Whitesnake är helt suveräna, Glenn Hughes röst är helt makalös men framförallt är det svänget som får mig att avguda denna skiva. Och för att inte tala om gitarrfenomenet, legenden och geniet Tommy Bolin. Sicket gitarrspel!!! Liknande hyllningskörer kan jag stämma upp i när det gäller Rainbows debut för den är verkligen magiskt bra men det är något speciellt med "Come Taste the Band" som gör att jag får rysningar var gång jag lyssnar på den. Helt enkelt ett mästerverk skulle man kunna säga. Så listan kom alltså att se ut som följande:
1. Deep Purple - Come Taste the Band 2. Rainbow - Ritchie Blackmore's Rainbow 3. Black Sabbath - Sabotage 4. Aerosmith - Toys in the Attic 5. Neil Young - Zuma 6. Neil Young - Tonight's the Night 7. Led Zeppelin - Physical Graffiti 8. Rush - Caress of Steel 9. Rush - Fly by Night 10. Uriah Heep - Return to Fantasy
Snacka om rutinerad rocker! 82-åriga Owen Brown från England diggar Iron Maidan och Judas Priest precis som alla andra och han verkar ha en finfin vinylsamling också. Kolla in klippet från BBC News HÄR och se själva.
Gene Simmons som heligt och dyrt har lovat att det aldrig mer kommer bli en ny studioskiva med Kiss har alltså ändrat sig enligt Aftonbladet idag. Fast å andra sidan så skulle väl det bara bli en avskedsturné? I dagsläget har dom väl snart gjort mer avskedsturnéer än vanliga turnéer? Nåväl, jag är inget stort Kiss-fan men jag gillade senaste studiogiven "Pyscho Circus" så vem vet, det kan bli riktigt trevligt kanske.
Då var det väl dags att sparka igång serien med snygga/fula skivomslag igen och varför inte börja med ett rykande färskt sådant? Förre Kiss-gitarristen Ace Frehley har nämligen avtäckt omslaget till sin kommande skiva "Anomaly"och det är ingen vacker syn som möter oss. Visst, helt anskrämligt är det kanske inte, men är det Ace som är avbildad i bakgrunden? Varför sitter hans ögon olika högt? Var kommer glasögonen in i bilden? Är det kanske till och med en techno-platta? Frågorna är många men svaren få men oavsett vilket så är det roligt att titta på.
Som vi skrivit här tidigare så kunde Metallicas Lars Ulrich tänka sig att ställa upp som trummis om Deep Purple Mark III skulle få för sig att återförenas. Detta skulle i och för sig nog aldrig kunna ske men vi var nog ett par stycken som satte hjärtat i halsgropen över blotta tanken på Ulrich i en line-up med Lord, Coverdale och Hughes. Nu går, tack och lov, Jon Lord ut och meddelar att han aldrig skulle kunna tänka sig en återförening utan Ian Paice vid trummorna och han kan mycket väl tänka sig en återförening men han har inte blivit tillfrågad. Det verkade ju uppenbarligen som att han och dom andra pratat om att återförenas men så verkar nu alltså inte vara fallet. Hursomhelst så kan man ju hålla tummarna för att Deep Purple Mark III kan komma ihop sig och ge i alla fall ett par konserter för skojs skull.
I nummer #128 av Classic Rock Magazine hintade David Coverdale, Glenn Hughes och Jon Lord att dom pratat om att återförena Mark III av det Deep Purple som existerade mellan 1973 och 1975 och dom skall tydligen ha varit i kontakt med Richie Blackmore i ärendet. Problemet är att trumpallen är tom då Ian Paice är upptagen med dagens Deep Purple och vem av alla trummisar har inte trätt fram och sagt att han gärna hjälper till om inte Metallicas Lars Ulrich! Okay, jag skall kanske inte kasta sten i glashus här då jag inte kan spela trummor men Lars har f-n inte blivit bättre med åren och blotta tanken på att han skulle spela på låtar som "Burn" och "Stormbringer" får mig att må illa. Han må vara ett hardcore-fan av bandet men ändå? Han kan ju knappt hålla takten längre!!! Jag vill hemskt gärna se Deep Purple MKIII lira då jag tycker dom skivorna den uppsättningen av bandet gav ut är strålande och bland det bästa bandet har gjort men med Lars? Nej för f-n, är inte Paice ledig så skit i det om jag får säga mitt.
Hej alla Metal Shrine-läsare! Jag ville bara kika in och säga att vi lever men har som sagt tagit lite välförtjänt ledighet och lovar att komma tillbaka starkare och bättre 2009! Som en nyårspresent ger vi er världens kanske coolaste video. Ni har säkert redan sett den men vem kan tröttna på "Holy Diver" med världens bästa sångare Ronnie James Dio?
Ja men god jul på er då! Personligen är jag inte mycket för denna högtid men det blir ju lite tillfälle till ledighet och pilsnerdrickande så helt fel är det inte. Vi på Metal Shrine-bloggen vill ta tillfället i akt att ta lite välförtjänt julledighet och passa på att önska alla en god jul. Detta gör vi ihop med Twisted Sister, som inte heller verkar ta det här med julen på speciellt stort allvar, som här presenterar inspelningen på sin julskiva (kom förra julen) och lite senare in i klippet ger oss en liten julvisa på sitt egna lilla vis. Hysteriskt kul om ni frågar mig!
Nåväl, ha det gött så syns vi igen om några dagar!
I väntan på att vi skall få ihop våra årsbästalistor och publicera dom på Metal Shrine.se så tänkte jag ge er en försmak redan nu här på bloggen. Det är inte speciellt superseriöst det jag nu skall presentera för er men igår kväll fick jag den lysande idén, efter lite för mycket rödvin, att slänga ihop en bland-CD med dom bästa låtarna som kommit ut under 2008. Som den listbög jag är så får jag som vanligt problem med att få plats med alla låtarna jag plockade ut på en skiva så det fick bli tre stycken istället! En fick heta "The Rock Edition" och en "The Metal Edition", ja ni fattar säkert varför dom heter så, och på en skiva samlade jag alla dom bästa låtarna från dessa två skivor. Hänger ni med? Ja, jag tänkte väl det. Visst får man en del låtar i repris och skall jag vara ärlig så funkade kanske inte min hjärna speciellt bra igår efter, som sagt, lite för mycket rödvin, men en bra låt är en bra låt och då kan man lyssna på den en gång till eller? Sen kan det ju vara bra med lite variation om man är sugen på tta bara lyssna på stenhård metal tillexempel.
Hursomhelst så är låtarna inte placerade i någon speciell rangordning och avslöjar faktiskt knappt någonting om hur min slutgiltliga lista över årets bästa skivor kommer se ut. Men i brist på min fantasi här på boarden just nu så tänkte jag hiva ut listorna för eran beskådan och ge er en liten försmak på vad som komma skall i årsbästaväg på Metal Shrine.se. Så here we go...
CD1: The best of the Year 2008: The Ultimate Edition 1. Don Airey - Shooting Star 2. Amon Amarth - Guardians of Asgaard 3. Chrome Division - Raven Black Cadillac 4. Volbeat - Guitar Gangsters and Cadillac Blood 5. AC/DC - Stormy May Day 6. The Haunted - Ceremony 7. Uriah Heep - Wake the Sleeper 8. Warrel Dane - Brother 9. The Soundtrack of Our Lives - Thrill Me 10. Zimmers Hole - We Rule the Fucking Land 11. Mudcrutch - Shade Grove 12. Black Stone Cherry - Things My Father Said 13. Machinery - I Divine 14. Glenn Hughes - First Underground Nuclear Kitchen 15. Motörhead - English Rose 16. Whitesnake - All For Love 17. Danko Jones - Code of the Road 18. The Parlor Mob - Carnival of Crows
CD2: The best of the Year 2008: The Rock Edition 1. Don Airey - Shooting Star 2. AC/DC - Stormy May Day 3. Stonewall Noise Orchestra - Skyscraper Moment 4. Chrome Division - Raven Black Cadillac 5. Motörhead - English Rose 6. The Soundtrack of Our Lives - Thrill Me 7. Uriah Heep - Wake the Sleeper 8. Black Stone Cherry - Things My Father Said 9. Glenn Hughes - First Underground Nuclear Kitchen 10. Danko Jones - Code of the Road 11. Mudcrutch - Shade Grove 12. The Black Crowes - Goodbye Daughters of the Revolution 13. Whitesnake - All For Love 14. Def Leppard - C'mon C'mon 15. Electric Earth - Let Me Out 16. The Parlor Mob - Carnival of Crows 17. The Offspring - You're Gonna Go Far, Kid
CD3: The best of the Year 2008: The Metal Edition 1. Austrian Death Machine - Get to the Choppa 2. The Haunted - Ceremony 3. Amon Amarth - Guardians of Asgaard 4. Zimmers Hole - We Rule the Fucking Land 5. Warrel Dane - Brother 6. Machinery - I Divine 7. Volbeat - Guitar Gangsters and Cadillac Blood 8. Belphegor - Bondage Goat Zombie 9. Grand Magus - Fear is the Key 10. One Man Army - Misfit With a Machinegun 11. Sister Sin - One Out of Ten 12. Crystal Eyes - Waves of War 13. M.A.N. - My Own Sickness (Feat. Burton C. Bell) 14. Benedictum - Beast in the Field 15. Evocation - Silent Sleep 16. Lord Belial - Inexorable Retribution 17. Steel Attack - For Whom I Bleed
Så där ja, det var några låtlistor det. Hoppas dom kunde roa någon och kanske till och med ge er lite tips på skön musik ni kanske missat under året som gått. Glöm inte att hålla utkik på Metal Shrine.se efter våra riktiga årsbästalistor!
Yes!!! ZZ Top är klara för Sweden Rock Festival och blir för mig ett av dom viktigste banden att se!!! Men jag kanske inte skall hoppas för mycket då jag gått miste om två chanser att få se dom. Första gången var dom klara för Sweden Rock men ställde in i sista sekund och den andra gången skulle jag se dom i Göteborg men då ställde dom in på grund av sjukdom så satan om jag inte får se dom nu!
Gillar du boogierock, sväng och skägg så får du för allt i världen inte missa ZZ Top i sommar!!!
Den stora frågan är om Led Zeppelin ska ge sig ut på vägarna utan Robert Plant? Mängder med rykten florerar på nätet och i tidningarna och de olika förslagen på vem som skulle kunna komma att greppa mikrofonen, är många. Senaste budet är väl sångaren i Alter Bridge. Om de (Page, Jones och Bonham jr) skulle ge sig ut på vägarna så får man ju i varje fall hoppas att de har den goda smaken att kalla bandet för något annat än Led Zeppelin. Men vem vet? Dock sa Page nyligen att bandet inte skulle gå under Led Zeppelin och då får man ju hoppas att den gråhåriga gitarristen har tagit sitt förnuft till fånga. Hur som haver. Den eminenta tidningen Goldmine har pratat med tre personer som alla på ett eller annat sätt bidragit till det klassiska Zeppelin-soundet. Eddie Kramer, Andy Johns och Ron Nevison får uttala sig om de album de jobbade med och det hela är en mycket intressant och givande läsning. Dessutom bjuds det på en alldeles förträffligt cool bild på herr Plant med ölflaska och cigg i ena handen och en vit duva i den andra. Kan ju inte bli mer rock and roll än så.
Något försenat kommer här nyheten om att danska Volbeat är klara för nästa års Sweden Rock Festival. Även Eric Sardinas, H.E.A.T. och The Chair kommer till festivalen.
Volbeat som har gjort kometkarriär och numera räknas som den största musikexporten i hemlandet ihop med D.A.D. fick förra året spela på en av dom minsta scenerna på just Sweden Rock Festival och sicken miss ledningen gjorde! Jag som skulle se Coheed And Cambria samma tid som Volbeat kom knappt fram för alla som stod och skulle se danskarna spela. Jag har aldrig sett så mycket folk på en och samma gång framför Zeppelin Stage och det har förmodligen inte festivalledningen gjort heller så nu får bandet en ny chans och placeras dom inte på en av dom största scenerna denna gången så borde nog ledningen se över det dom har innanför pannbenet! Danskarnas rockabilly-osande metall kommer jag inte missa denna gången för det svänger något hejdlöst och var gång jag hör dom blir jag ölsugen. Perfekt festivalmusik helt enkelt!
Bluesgitarristen Eric Sardinas och dom svenska pudlarna i H.E.A.T. har jag inte hört tillräckligt med än och det har jag inte gjort med The Chair heller men dom sistnämnda bara MÅSTE jag se! Dessa svenskars (och en amerikan) 70-tals osande hårdrock låter oerhört spännande och deras enda skiva är på ingång från Ginza när detta skrivs. Extra kul är det också då jag 2001 på Hultsfredsfestivalen umgicks en hel del med The Chairs sångare, Chris, som var en jävel på att dricka whiskey, utan att veta att han var sångare. Han såg knappast ut som en sångare. Undrar om han kommer ihåg mig? Jag skulle bli förvånad om han gör det med tanke på våran alkoholkonsumtion den gången!
Sweden Rock Festival ser mer och mer ut som en kanonfestival - som alltid alltså - och snart får dom ta det lite lungt med att boka bra band för annars hinner jag inte se allt som jag vill se.
Ja då var det klart! AC/DC kommer tillbaka till Sverige i sommar och lirar på Nya Ullevi! Jag trodde dom skulle komma först sommaren 2010 då dom ger två konserter i februari 2009 men dom kommer alltså redan till sommaren och kan vi förvänta oss ytterligare ett biljettförsäljningsrekord mån tro? Förra Ullevispelningen med bandet sålde slut på 15 minuter så man kan ju räkna med något liknande denna gången.
Den 21 juni smäller det på Ullevi och redan nu på onsdag (17/12) släpps biljetterna! Som om det inte fanns nog med grejer som kostar pengar i jultider! Men biljett måste man ju ha för även om jag inte är så förtjust i konserter på Ullevi så är det ju ändå AC/DC vi snackar om!
Agonyzone Magazine har tillsammans med ILT Scandinavia dragit igång Swedish Metal Awards och första upplagan avgjordes i fjol och nu är det än en gång dags att prisa landets mest framgångsrika hårdrocksakter. Så gör din röst hört och surfa in på deras omröstninsgsida via länken här nedan och välj bland dina favoriter från 2008!
För er som väntar på kommentarer angående dom senaste nytillskotten på Sweden Rock Festivals line-up inför nästa år får hålla er till tåls lite. Någon gång under helgen kommer dessa upp på bloggen.
En av världens mest legendariska bluesgitarrister är alltså klar för sommarens Sweden Rock Festival och jag tycker det är en riktigt cool bokning. Personligen har jag inte hört speciellt mycket med denna 64-årige gitarrist men det jag hört svänger fint på gammalt hederligt bluesvis. Det skall även bli intressant och se om han kan få det att sväng live då han numera tvingas genomföra sina konserter sittandes på grund av att hans kropp har tagit mycket stryk av ett hårt leverne. Johnny Winter sorteras definitivt in under "Måste ses" för min del...
Van Halen må ha framstått mer som en amerikansk såpa de senaste åren, men de kommer för alltid att vara ett av mina absoluta favoritband. Självfallet snackar jag främst om den klassiska eran 78-84 med David Lee Roth. Väldigt lite slår den musik de skapade och den show de bjöd på. Då och då dyker det upp lite roliga saker. På skivmässan i Solna för en vecka sedan hittade jag till exempel ett riktigt härligt bootleg från San Francisco 1982. Inspelat från publiken, men ändå ett hyfsat bra sound. Flertalet gånger under lyssningen känns det faktiskt som att man är på plats mitt i publikhavet inne i legendariska Cow Palace. På nätet kan man numera lyssna på 2 intressanta versioner av "Running with the devil" och "Hot for teacher". Det är mastertracks med endast Diamond Daves vokala insatser. Avskalat till tusan, men en riktigt underhållande lyssning.
En Europa-turné för Sepultura är på gång och inga Skandinaviendatum är klara än men vem bryr sig egentligen? Jag kan inte förstå hur det bandet kan leva vidare med tanke på att även trummisen Igor Cavalera nu har lämnat skutan. Det funkade på första plattan med nye sångaren Derrick Green efter Max Cavaleras uttåg men allt efter det har bara blivit sämre och sämre rent musikaliskt. Jag avgudade, enkelt sagt, Sepultura ett tag runt "Chaos A.D." och "Roots"-eran och ville verkligen att det skulle funka utan Max men så är alltså inte fallet. När Sepultura släppte den ena plattan tristare än den andre så sjönk mitt intresse mer och mer men samtidigt släppte Max guldskivor med sitt nya band Soulfly så saknaden av Sepultura blev aldrig riktigt stor och mitt intresse för bandet tynade bort rätt så snabbt. När nu bröderna Cavalera dessutom har släppt en platta med gammal hederlig Sepultura-thrash under fanan Cavalera Conspiracy så blir jag lika förvånad var gång jag ser att Sepultura vågar sig på ett nytt skivsläpp eller en ny turné. Finns det fortfarande någon som tar Sepultura på allvar eller gör ni som jag och slänger på dom gamla plattorna och minns ett band som en gång i tiden levererade benknäckarthrash av högsta klass? Nej lägg ner Sepultura eller ha i alla fall den goda smaken att byta namn för det var länge sen det bandet existerade på riktigt.
Det svenska rockbandet The Soundtrack of Our Lives är kanske inte speciellt mycket metal men denna avdelningen ser ingen skillnad på genreindelningar utan ser bara till det estetiska. Så därför kan jag inte annat än att ge er del fem i denna serie och denna gången vet jag inte riktigt hur bandet har tänkt till. Göteborgarna släppte i dagarna sitt nya album "Communion", som är mycket bra, men har förärats med ett - ja udda omslag helt klart. Jag skulle inte vilja påstå att omslaget speglar deras snygga psykedeliska 60-tals rock speciellt bra men det får en definitivt att reagera och undra vad det är för något.
Då eder uppdaterare här på bloggen har fullt upp med inventering på jobbet så är det lite segt med uppdateringar här på bloggen men ett litet inlägg skall väl hinnas med!? Här kommer helt enkelt en av dom roligaste musikvideorna jag vet och låten är smått fantastiskt! Vi snackar om tyska Knorkator och deras video till "Wir Werden". Se och njut!
Var med och påverka utgången av Grammis 2009 genom att vara med och rösta på dom nominerade! Är du med och röstar så har du även chansen att vinna biljetter till galan vars datum ni ser här ovan. Naturligtvis behöver ni inte rösta på all skit som förkommer i kategorier som Dansband, Hip Hop och så vidare utan det räcker finfint med att enbart rösta i kategorin Hårdrock!
Ja då var dom 22 första banden klara för nästa års Sweden Rock Festival och då festivalen är den överlägset största händelsen för alla hårdrockare i landet varje år så kommer vi här på Metal Shrine-bloggen att presentera banden då dom blir klara allt efter som och kommentera lite granna Så here we go!!!
Heaven & Hell Bandet uppträdde på festivalen så sent som 2007 men kommer nu tillbaka och jag kunde inte vara lyckligare! För er som inte vet vilka dessa herrar är så är det Black Sabbath med Ronnie James Dio på sång. Alltså det BÄSTA Black Sabbath som släppte tre klassiska album. Jag grät som ett barn förra gången jag såg dom och mycket talar för att det blir så även denna gång. Skivtips: "Heaven and Hell", "Mob Rules" och "Dehumanizer".
In Flames Sveriges just nu största metalband In Flames spelade på festivalen 2004 och har sedan dess varit ett frekvent önskat band bland festivalens besökare. Deras melodiska death metal med sina smått poppiga refränger har fått folk världen över att avguda dom. Men det som förmodligen dom flesta kommer ihåg efter en konsert med bandet är all pyroteknik och dom massiva eldpelare. Ryktet går att den showen som bandet gav på Metaltown i år inte ens kommer att komma i närheten av vad bandet kommer bjuda Sweden Rock-publiken på. Personligen har jag tappat intresset för bandets musik sen ett bra tag tillbaka men har alltid tyckt att deras konserter varit kanonbra varje gång. Skivtips: "Colony" och "Clayman"
Dream Theater Proggmetallens kungar har även dom spelat på festivalen tidigare men då missade jag dom förutom på en låt. Jag ville höra "Pull me Under" så jag gick till det enorma publikhavet där bandet spelade och precis då körde dom "Pull me Under" och jag var nöjd och gick där ifrån. Denna gången tänker jag försöka se lite mer än bara en låt då jag aldrig har sett dom tidigare. Skivtips: "Images & Words" och "Systematic Chaos"
Europe Andelen band som redan spelat på festivalen tidigare och kommer för att spela igen blir bara fler för var år som festivalen existerar men jag har inget emot det. I fallet med dom svenska "pudelrockarna" i Europe så tycker jag dom är mer än välkomna tillbaka. Jag har aldrig varit något stort fan av deras hårda rock men sist dom besökte festivalen ville jag se i alla fall ett par låtar med bandet vilket slutade med att jag såg hela konserten och satan vad bra det var. Ett fullfjädrat liveband helt enkelt. Skivtips: "Prisoners in Paradise" och "Secret Society"
Foreigner AOR är inte min kopp av te och såsiga Foreigner är ingenting för mig. Jag tror dock att det är en rätt så exklusiv bokning då bandet endast besökt landet vid ett tillfälle tidigare, 1991. Skivtips: Någon skiva med bandet äger jag inte men alla har väl hört monsterhiten "I Want to Know What Love Is"?
Hammerfall Är det bara jag som tröttnat på Hammerfall? Eller rättare sagt Joakim Cans som har en otroligt jobbig sångröst. Musiken har senare tid växlat över från power metal till heavy metal av tyskt snitt och hade dom istället haft en viss Udo Dirkschneider på sång på dom senaste albumen så hade det låtit exakt som Accept. Men bandet har trots allt gjort en del bra låtar och då dom skruvar upp tempot så går det till och med att stå ut med Cans stämma. Sist jag såg bandet var på just Sweden Rock och då hade dom isberg på scenen. det såg lite lustigt ut måste jag säga. Skivtips: "Legacy of Kings" och "Crimson Thunder"
Motörhead Då var det som det skall vara. Motörhead SKALL spela på festivalen varje år, så är det bara. Har man blivit kallat för husband av festivalen själva så borde man väl spela var år? Hur som helst så kan jag inte få nog av Lemmy och kompani då dom lirar sin stenhårda rock'n'roll och lär även denna gång stå i publikhavet och sjunga med i alla deras otaliga klassiker. Skivtips: "Bastards", "Inferno" och "Motörizer"
Lita Ford Jag har naturligtvis hört talas om denna kvinna vid mer än ett tillfälle men hört hennes musik? Nope, det har jag inte, hennes musik har gått mig helt förbi tyvärr men innan festivalen drar igång så skall jag har kollat upp hennes musik var så säker. Skivtips: -
Uriah Heep Bandet som vägrar dö! Dessa gamla hjältar gav oss en oförglömlig upplevelse på festivalen för sex år sedan och kommer med all säkerhet göra det än en gång. Alla fans av hammondförstärkt 70-tals rock kommer få en högtidsstund när dessa gubbar drar igång! Skivtips: Nya skivan "Wake the Sleeper" är hur bra som helst.
Marillion Jag har mer än en gång blivit påmind av en av mina polare att Marillion minsann är ett band för mig. Jag har dock haft svårt att ta till mig deras progressiva rock som ibland är på gränsen på för mesig för min smak men skam den som ger sig! Nu har jag ett gyllene läge till att hårdspisa bandets musik för detta tror jag kan bli magiskt bra live! Skivtips: Just nu pluggar jag in "Misplaced Childhood" som är riktigt bra.
Amon Amarth Vikingametal blir inte bättre än så här! Räkna med stenhårda riff och helvetesgrowl när Amon Amarth intar scenen i Norje. På skiva kan jag tycka att bandet blir enformigt men live! Ja jössös vilken skillnad det blir för live är det få som slår dessa svenska vikingar! Skivtips: Senaste "Twiligt of the Thunder God" sparkar pung!
Riot Detta blir amerikanernas första besök i Sverige och räkna med klassisk 80-tals US-metal. Själv har jag bara hört en skiva och tyckt den var sådär men detta lär tilltala en hel del människor tror jag. Skivtips: "Thundersteel"
Blackfoot Ett av dom klassiska sydstatsrockbanden kommer åter till festivalen och vi kan räkna med ett hejdlöst sväng! Ett av dom banden jag ser fram emot mest att få se till sommaren! Skivtips: "Tomcattin" och "Marauder"
Soilwork Bandet som gick från att vara ett urgrymt tekniskt death metal gäng till att bli In Flames-wannabes har aldrig spelat på festivalen innan och hade jag fått bestämma hade det fått fortsätta vara så. Jag gillar deras första plattor skarpt men sen blev det för mycket pop och rensång för min smak. Skivtips: "Steelbath Suicide" och "The Chainheart Machine"
Forbidden Detta är ett band som lirar amerikansk Bay Area-thrash men jag har aldrig intresserat mig för dom. Kanske dags nu när dom gör comeback och allt. Skivtips: -
The Outlaws Ännu mer klassisk sydstatsrock och The Outlaws måste väl nästan räknas till dom mest klassiska då dom bildades redan 1967 och har turnerat med alla dom stora. Detta är nästan mer intressant än Blackfoot om du frågar mig. Skivtips: Liveplattan "Bring it Back Alive" är riktigt bra.
Bullet Svenska retrorockarna i Bullet må kopiera AC/DC, Judas Prist och allt vad dom heter men få det att svänga kan dom. Live är dom dessutom riktigt underhållande att se. Skivtips: "Bite the Bullet"
Sen har vi fem band jag aldrig har hört och inte hunnit kolla upp än var det kan vara för sorts musik men jag tror säkert att ni läsare har full koll och har ni inte det så finns ju alltid guldgruvan MySpace att tillgå. Med lite tid och tur så kanske jag återkommer till dom banden jag inte hunnit kolla upp än vid ett senare tillfälle. Dom fem banden är: The Tubes, Seventh Wonder, Stormzone, Torch och Enforcer.
Ja då har den första snön fallit även här hos mig och vad passar då inte bättre än ett litet tips från herr Geddy Lee från Rush på vad man kan hitta på ute i det vita helvetet.
De stora tycker till om nya Guns'N'Roses-plattan...
Välmeriterade David Fricke på Rolling Stone hyllar "Chinese democracy" HÄR.
Dan Silver på The Guardian tycker dock kort och gott att plattan suger HÄR.
Mikael Wood på SPIN kallar en del av materialet som en korsning av Rammstein och Wings HÄR. På samma sida kan du även läsa Chuck Klostermans fejkrecension från 1:a april 2006.
Joel Stein på TIME Magazine skriver lite kul HÄR och är dessutom inte ett fan av Guns'N'Roses.
Tja, Ross Bennet på majestätiska MOJO har lyssnat och delger sina tankar och associationer till omvärlden. Ska man tro denne herre så är Axl Roses "Chinese democracy" inte alls tokig, utan kanske till och med "worth waiting for", som de säger i den gamla Carlsbergreklamen. Personligen har jag knappt hört ett spår från detta dyra spektakel och ser med stort intresse fram emot dagen då jag kan sitta ner i favoritfåtöljen och insupa varenda liten ton av skivan. Hit or miss? Den som lever får se...
Två av hårdrockens mest slitstarka band är aktuella med varsitt album för tillfället. Motörhead har sin "Motörizer" redan ute i skivaffärerna och Saxon är på gång att avtäcka "Into the Labyrinth". Varför tar jag då upp detta för alla borde ju redan vara medvetna om detta eller hur? Jo anledningen är att Motörhead har precis släppt sin video till den ösiga stänkaren "Rock Out" från senaste albumet och Saxons skivbolag SPV ger oss nu chansen att lyssna på klipp från samtliga låtar på nya skivan. Lemmy är lika stencool som vanligt när det kommer till att agera i videos och Saxon ser ut att kunna leverera ännu ett högklassigt album så titta och lyssna för fulla muggar mina vänner!
Lyssna på klipp från Saxons "Into the Labyrinth" HÄR. Titta på Motörheads "Rock Out" här nedanför.
Det var hemskt vad det dött det var här på bloggen då. Nåja, det är så det är ibland när det inte finns något roligt att prata om. Men för att uppmuntra er lite så ger vi er här ett tips på ett band från MySpace som är riktigt, rikigt bra. Highball Shooters heter dom och huserar i Helsingborg och innehåller ingen mindre än Björn "Speed" Strid från Soilwork på sång. Men som tur är innehåller Highball Shooters inga death metal-gitarrer eller argsint growl av Speed utan nu snackar vi svängiga riff, grym sång, snygga melodier och feta hammondattacker i samma anda som Deep Purple, Mothers Finest, Glenn Hughes och Whitesnake och gillar du något av dessa artister så får du INTE missa Highball Shooters som just nu är ett av Sveriges mest intressanta osignade band enligt mig. Vi snackar groovig och småfunkig rock som är fast förankrad i 70-talet och som gör att man inte kan sitta still. Jag kan hiva ur mig alla möjliga förklaringar till varför ni skall lyssna på detta band men gör istället er själva en tjänst och surfa in på bandets MySpace-sida och lyssna istället!
Ja då har det varit lite dött här på bloggen igen och vi ber om ursäkt för det men så blir det ibland. Som plåster på såren presenterar jag här listan över mina favoritalbum 1974. Håll till godo...
Att välja segrare detta år är då ingen lätt historia. Deep Purple släpper alltså sina två absolut bästa skivor samma år! Hur väljer man mellan dessa två megamonster till rockalbum då? Svaret är väl att man får gå på vad hjärtat säger eller lotta och då jag alltid lyssnar efter så att mitt hjärta slår så får det bli det som avgör. Och då hjärtat slår lite extra när låtar som "Burn", "Might Just Take Your Life" och "Lay Down, Stay Down" och för att inte prata om "Mistreated" spelas så får just skivan "Burn" min fullpoängare. Den skivan som då "bara" får nöja sig med en andraplats blir alltså "Stormbringer" som är precis lika bra som "Burn" och har en av dom bästa balladerna någonsin, " Soldier Of Fortune", men jag hörde "Burn" först av dessa två och ligger således mig pyttelite närmare hjärtat.
Tredjeplatsen är dock enklare och den kniper Neil Young med sin "On The Beach". Neil har satt ihop en alldeles strålande platta som jag återkommer till ofta när jag är sugen på att lyssna på lite Neil Young. Efter Neil kommer Rush med sin debutplatta och den är riktigt bra tycker jag. Det jag gillar är att den är lite rakare än kommande skivor med bandet. Misstolka mig rätt för jag anser att dom närmast kommande skivorna från bandet är bättre än debuten men det är skönt att höra lite Rush med lite mindre utsvävningar även om det förekommer också så klart. Hur som helst så är det en riktigt, riktigt bra rockplatta med många bra låtar. Men efter Rush blir det knepigare men Sweet får ta femteplatsen med sin bästa skiva genom karriären enligt mig och Bachman-Turner Overdrive är inte långt efter med sin "Not Fragile". Rolling Stones dundrar in en rejäl rock’n’roll-platta som lyckas knäppa Elf på näsa som får nöja sig med en åttondeplats. Jag tycker det hade varit kul om Dio plockade upp låten "Ain't it all Amusing" från just denna Elf-skivan och körde den live för den är riktigt, riktigt bra. Avslutande duon Jethro Tull och Geordie levererar starka rockalbum även dom men som inte riktigt når upp i samma klass som dom skivorna som ligger framför.
1974 är ett bra musikår men om man skall se till mängden bra album så är året långt ifrån det bästa. Men å andra sidan hur många skivår kan toppa med en så här bra Deep Purple-dubbel?
Och så listan i sin helhet: 1. Deep Purple - Burn 2. Deep Purple - Stormbringer 3. Neil Young - On the Beach 4. Rush - Rush 5. Sweet - Fanny Adams 6. Bachman-Turner Overdrive - Not Fragile 7. The Rolling Stones - It's Only Rock N Roll 8. Elf - Carolina County Ball 9. Jethro Tull - War Child 10. Geordie – Don’t Be Fooled By the Name
I kväll smäller det! På Sticky Fingers scen i Göteborg kommer One Man Army and the Undead Quartet, M.A.N., Within Y och Hostile Cell göra sitt bästa för att mangla oss sönder och samman! En garanti på att det kommer bli bra är One Man Army som just nu är ett av Sveriges i särklass bästa band. Sist jag såg dom live i samma stad så bjöd dom på en konsert som med lätthet kvalar in på en topplista över tidernas bästa konserter som jag har sett någonsin...
Så är du i göteborgstrakten och inte vet vad du skall göra med din fredagskväll? Ja men sitt inte där och slöa då! Bege dig till Sticky Fingers och få den en rejäl dos metal!!!
/Ulf Classon
Now playing: One Man Army - "So grim, so true, so real"
Allas vår gamle Blackie Lawless, ni vet han som skanderade "I fuck like a beast" en gång i tiden, tar ställing i det amerikanska valet. Han har gått från högklackat och sågklingesuspensoar till en av hårdrockvärldens stora politiska talare. Eller, kanske inte riktigt. De senaste åren känns det som att herr Lawless har gjort väldigt mycket för att sudda ut delar av sitt tidiga artisteri till förmån för ett världssamvete. Inget fel i det, men på något vis blir det lite svårt att ta honom på riktigt allvar. Jag tror att han innerst inne vill vara som Bono, men tyvärr kommer nog aldrig någon att lyssna på honom i samma magnitud. Blackie röstar republikanskt och spyr galla över Obama. Han lyckas dessutom dra några paralleller med Hitler och Marx. Det är dock en intressant läsning gamle Svarten bjuder på och kanske är han inte helt ute och reser hela tiden. Nå väl, läs och tyck till själv!
"Read in Case of National Emergency" av Blackie Lawless finner ni HÄR.
Det är lite stiljte på bloggen just nu men så blir det ibland när det inte finns något roligt att prata om så för att liva upp det lite så bjuder vi på ett roligt skivomslag till! Allt jag vet om detta album är att titeln är "Beastiality" och artisten är The Handsome Beasts men hur det låter och vilka dessa bestar är har jag ingen som helst aning om. Allt jag vet är att jag vill hemskt gärna äga detta ursnygga omslag som med lätthet skulle förhöja utseendet på skivhyllan!
I väntan på att vi skall få ihop våra listor över 2008 års bästa album och hiva upp dom på metalshrine.se så sparkar vi igång och fortsätter med mina listor över föregående års bästa skivor.
