onsdagen den 29:e oktober 2008

Årets bästa skiva 1973

Mina årsbästalistor fortsätter och nu blir det år för år som presenteras istället för ett par år åt gången. Vi har kommit till 1973 och det är ett fruktansvärt tufft år detta. Egentligen är både Deep Purple och Black Sabbaths skivor lika bra men då Purple ligger mig lite varmare om hjärtat så hamnar deras "Who Do We Think We Are" etta...

Jag förstår inte hur man kan anse att Deep Purples "Who Do We Think We Are" är en mellanplatta då den är fullständigt lysande. Men dom flesta anser ju att det är just en mellanplatta av någon anledning men en platta som innehåller bland annat "Woman From Tokyo", "Rat Bat Blue" och "Mary Long" är minsann inget dussinalster. Så ja, vinnaren är alltså given för min del...

Tvåa kommer Black Sabbaths självbetitlade klassiker och skivan är en av Black Sabbaths bästa alster med Ozzy på sång och mer finns det egentligen inte att säga om detta mästerverk.
En lika fullständigt lysande skiva kommer på tredjeplatsen och Neil Youngs "Time Fades Away" är precis lika bra som både ettan och tvåan på listan men just idag hamnar den efter dom två. Fråga mig om några veckor så ser det säkert annorlunda ut.

På fjärdeplatsen finns det klassiker må jag säga eller vad sägs om "D'Yer Mak'er" och "The Song Remains The Same" från Led Zeppelins "Houses of the Holy"? En kanonplatta som dock inte riktigt når samma höjder som tidigare alster med bandet.
The Whos koceptalbum "Quadrophenia" hamnar på en femteplats och jag gillar verkligen denna skiva men deras "Tommy" är strået vassare och den hade förmodligen haft en bättre placering detta år än vad "Quadrophenia" lyckas med. Vem vet?

Blivande AC/DC-sångaren Brian Johnson hittar vi på en sjätteplats med sitt Geordie och här är han med och levererar en komplett rock'n'roll-platta som fått titel "Hope You Like it"! "Don't do That" och "Natural Born Loser" är två kalaslåtar!
På sjunde plats finner vi fullständigt strålande jazzfusion av trummisen Billy Cobham men det är en viss Tommy Bolin som glänser mest på albumet "Spectrum". Som åtta hittar vi Jethro Tull och deras "A Passion Play" och det är så här jag tycker Jethro Tull är som bäst, när det endast är två låtar på en skiva!

Näst sist placerar sig Blue Öyster Cult med sitt album "Tyranny and Mutation" och det är en skiva som rockar på riktigt fint emellanåt.
Sist men inte minst måste vi ha lite boogierock och titeln på Foghats platta säger det mesta.

Listan ser alltså ut som följer:

1. Deep Purple - Who Do We Think We Are
2. Black Sabbath - Sabbath Bloody Sabbath
3. Neil Young - Time Fades Away
4. Led Zeppelin - Houses Of The Holy
5. The Who - Quadrophenia
6. Geordie - Hope You Like It
7. Billy Cobham - Spectrum
8. Jethro Tull - A Passion Play
9. Blue Öyster Cult - Tyranny And Mutation
10. Foghat - Foghat (Rock And Roll)

Ja det var den listan det. Nu skall jag gotta ner mig i 1974 och se vad jag kan komma upp med för smaskig lista till nästa gång...

/Ulf Classon

Inga kommentarer: